Så vill EU lära sjuåringar att höja skatten
Appen Taxlandia är EU:s senaste medel för att utbilda oss om skatter. Huvudbudskapen är att låga skatter är dåliga och att satsningar på supersnabba höghastighetståg är bra.
Smedjan
DEBATT: Farligt önsketänkande bakom EU:s sociala pelare
Litauen är ett av de länder som hårdast motsatt sig införandet av den sociala pelaren som ska diskuteras på EU-toppmötet i Göteborg. Žilvinas Šilėnas, chef för den litauiska tankesmedjan Lithuanian Free Market Institute, beskriver hur den nya, verklighetsfrånvända EU-pelaren riskerar att både skada de enskilda länderna, och splittra unionen.
EU missar alla varningstecken om den sociala pelaren
Det senaste decenniet har sannolikt varit det tyngsta i EU:s historia. Finanskris, vacklande ekonomisk utveckling, grekiskt drama, ungersk och polsk illiberalism, rekordstora framgångar för EU-fientliga partier, Brexit. Men den som tror att fördjupningen av det europeiska samarbetet därmed kommer bromsa in har fel. Enligt klassisk integrationsteori tas de stora sprången just i kristider. Den nya politiska energi som nu emanerar från Paris och Berlin efter den brittiska folkomröstningen tyder på att historien är på väg att upprepa sig.
DEBATT: Fri lönesättning är bäst för arbetstagarna
Allt sedan Lex Laval och domen att utländska arbetstagare i Europeiska unionen ska ha rätt att arbeta i Sverige har det funnits ett socialdemokratiskt projekt att stoppa de utstationerade arbetarna i Sverige. Vi drar oss till minnes när aktivister från LO skrek “go home” till estniska arbetare och LO:s allmänna protektionism när Karl-Petter Thorwaldsson skanderade att “inte en ärta ska flytta till Tyskland”. Det är därför inte förvånande att Socialdemokraterna är nöjda nu när EU verkar gå mot att begränsa den fria rörligheten till förmån för LO:s intressen.
Centerstudenter: Ökat EU-samarbete är inte federalism
EU-DEBATT. Det går att önska ökad EU-integration i vissa frågor och samtidigt vilja att unionen ska lämna andra områden åt medlemsländerna att besluta om. Vi behöver en medelväg mellan EU-skepsis och EU-vurm, skriver Centerstudenters ordförande Simon Palme i en replik på en ledare i Smedjan.
Federalismens spöke går genom Europa
När Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president fanns varningstecken. Ett tal i tisdags visade att hans vänsterlutande och EU-federalistiska linje har blivit ännu tydligare. Ändå är hans liberala fans snarast obekymrade. När Macron svänger bort från den frihetliga linjen verkar Europas liberaler vara beredda att svänga efter.
Carl Bildt är mer än en medelstor hund
Carl Bildt är en av Sveriges mest framgångsrika politiker på den internationella arenan, och en som betytt mycket för såväl Sveriges EU-medlemskap och vår relation till USA. I en ny bok riktas uppmärksamheten i stället mot hans privata finanser och Twittervanor. Vill man förstå idépolitikern och statsmannen Bildt vinner man mer på att läsa hans egna anföranden i stället, skriver Zebulon Carlander.
Låt inte EU bli fackets förlängda arm
EU var ett verktyg för dem som ville se fria människor på fria marknader. I dag är det i stället fackförbunden som talar om EU som ett redskap för att uppnå sina mål. Att fackrörelsen blickar mot unionen när dess eget inflytande sjunker borde få alla varningsklockor att ringa.
Det uträknade datalagringsdirektivets återkomst
Rikspolischefen Dan Eliasson har senaste veckan kastat sig tillbaka in i opinionsbildningen kring hemliga tvångsmedel med full styrka. Och minister Ygeman har lovat, bara dagarna efter Eliassons PR-kupp, att be EU-kommissionen utfärda riktlinjer som kan tillåta den av EU-domstolen uträknade datalagringen att återinföras i Sverige.
Han sänkte marginalskatten till 19 procent
Mikuláš Dzurinda var Slovakiens premiärminister lika länge som Reinfeldt var Sveriges statsminister. Under den tiden hann Slovakien gå med i Nato, EU och OECD, reformera ekonomin och sänka marginalskatten till 19 procent. Alexander Fritz Englund intervjuar Dzurinda om frihet, kommunism och möjligheterna för drastiska reformer i dag.
Högmod går före fall
Enligt läckta dokument är EU-kommissionens målsättning att Sverige ska ha infört euron senast 2025. Vi lever i en tid då missnöjet med unionen växer sig starkare, men EU verkar övertygat om att det enda problemet är att medborgarna har för lite EU i sina liv.
Varning för slutet på Europa
I boken The End of Europe beskriver journalisten James Kirchick ett Europa tyngt av eurokris, flyktingkris, rysk expansionism, antisemitism och ett vacklande EU. Det allra främsta problemet är dock oförmågan att lära sig av historien.
Bryssels regleringsiver splittrar EU
Ska EU fungera måste ländernas kulturella olikheter accepteras. I stället strävar EU efter mer regleringar och centralisering, vilket riskerar att splittra samarbetet. Vi behöver EU, och just därför måste unionen bli smalare och mer decentraliserad, skriver Sofia Lindbom, forskningsassistent vid Ratio.
Kommissionen är EU:s värsta fiende
EU-kommissionen vill införa kvoterad föräldraförsäkring i hela Europa. Detta i en tid då EU redan framstår som både makthungrigt och elitistiskt, och euroskepsisen bubblar i medlemsländerna. Vill kommissionen verkligen få medlemsländerna att avsky Bryssel, eller har de bara aldrig hört talas om omvärldsbevakning?
Öppenhet och EU-samarbete kan fortfarande locka väljare
Det är inte bara det konservativa partiet som ser ut att vinna på extravalet i Storbritannien. Även de EU-vänliga mittenliberalerna Liberal Democrats har vind i seglen. Går det att locka väljare med ett öppenhetsbudskap i ett land som röstat för Brexit, så går det i Sverige också, skriver Mikaela Hellman, forskningsassistent på Liberal Democrats internationella kansli.
En röst på Tories är inte en röst för Theresa Mays Brexit
I går utlyste Theresa May extraval i Storbritannien. Den 8 juni går britterna till valurnorna. Premiärministern betraktar varje röst på det konservativa partiet – och det kommer att bli många – som ett starkare mandat för Brexit-linjen. Hon glömmer att en röst på Tories lika gärna kan vara en röst mot de andra partierna, som tummen upp för henne själv.
Licens att vänta
VAPENDIREKTIVET DEL 2. Att få vapenlicens i Sverige tar tid. Det drabbar jägare och driver vapenaffärer i konkurs. Nu riskerar EU:s vapendirektiv att göra licenshanteringen ännu svårare. En grupp svenska tjänstemän, övertygade om att insatser mot lagliga vapen hjälper mot illegala vapen, stödjer direktivet.
EU har lagliga vapenägare i siktet
VAPENDIREKTIVET DEL 1. Nästa vecka röstar EU-parlamentet om ett nytt vapendirektiv. Det finstilta kan komma att innebära betydande begränsningar för lagliga vapenägare, men trots ett utbrett missnöje ser parlamentet ut att rösta ja. Frågan är om inte EU har tagit lika stor skada av processen som jägare och sportskyttar riskerar att drabbas av.