De senaste dagarna har en rad inlägg publicerats om näringslivets opinionsbildning och borgerlighetens ideologiska vägval. Är marknadsliberalismen på väg ut? Medvetna missförstånd och felaktiga påståenden staplas på varandra, menar Timbros vd, Karin Svanborg-Sjövall.
Trollkarlen från Chicago är något så ovanligt som en musikal om Milton Friedman. I sång och dans beskrivs hans liv och idéer. Trots vissa brister är det en fin framställning av ett nittonhundratal där planekonomin var ett riktigt hot även i väst.
Dalibor Roháč har gått från att vara EU-skeptiker till att skriva boken en bok till globalismens försvar. I en intervju med Smedjan förklarar han varför han blev en konservativ globalist, hur han ser på utvecklingen i Östeuropa och vad många marknadsliberaler missar i sin kritik av internationella organisationer som EU och WTO.
IDÉDEBATT | Tyler Cowen har många tänkvärda resonemang kring en liberalism som betonar statens kapacitet. Men som ny ideologisk inriktning riskerar en sådan tankevärld att bli maktens redskap. Detta är den första texten i en serie där vi tar tempen på den klassiska liberalismen.
Allt fler tycks mena att vi idag ställs inför samhällsproblem som kräver att statens kapaciteter utvidgas. Stämmer det? Har i så fall den klassiska liberalismen spelat ut sin roll? Eller är det tvärtom så att det statskritiska perspektivet behövs ännu mer, just därför. I dag inleder Smedjan en debattserie där vi låter ett antal borgerliga skribenter mötas i frågan om statsliberalismen.
Smedjans chefredaktör Lars Anders Johansson tackar för sig och ger sin syn på tre år med Sveriges frihetligaste samhällsmagasin.
Det politiska minnet är kort. I dag finns ingen vettig människa som beklagar det politiska jordskred som inträffade 1989. Men 1989 var det annorlunda. Fram till dess bedrevs kulturkriget som inletts 1968 ensidigt från det öppna samhällets motståndare. I dag är 1989 års idéer hotade på nytt.
Det är inte en slump att du som turist kan få svårt att hitta en svalkande öl i socialistiska Venezuela medan du ser en frodande vin- och matkultur i ekonomiskt frihetliga Georgien. Att socialism inte bara misslyckas med att skapa ett klasslöst samhälle utan även totalt förstör dess välstånd, illustreras i den nyutgivna boken Socialism Sucks.
Det är inte ovanligt att träffa på personer som vurmar för individuell frihet i alla möjliga former, men som samtidigt kritiserar marknadsekonomin. Varför ska det vara så svårt att förstå att rätten att fritt byta varor och tjänster på en marknad är en lika självklar frihetsfråga som rätten att utöva sin religion eller älska vem man vill?
Systembolaget, som gärna framhäver sitt goda utbud, gynnar systematiskt branschjättarna på de små bryggarnas och vintillverkarnas bekostnad. Ett tydligt exempel är en påstått neutral informationshemsida om gårdsförsäljning där vinjättar hjälper bolaget att propagera mot gårdsförsäljning.
Moderaterna har trovärdighetsproblem. Det gamla högerpartiet har misslyckats med att surfa på den högeropinion som vunnit allt mer mark på senare år. Från att ha varit det ledande borgerliga partiet och det självklara högeralternativet står M utan självklar roll i det nya politiska landskapet och helt utan egna profilfrågor.
Det pågående liberala inbördeskriget om vem som ska få kalla sig liberal är ofruktbart. Det har aldrig funnits en enda, sann och oförfalskad liberalism. Den liberala idétraditionen är spretig och ibland självmotsägande. Det är en styrka, inte en svaghet.
Entreprenörer och byråkrater lever i skilda världar. Medan entreprenören drivs av viljan att experimentera drivs byråkraten av en önskan att göra rätt. En alltför omfattande och stelbent byråkrati kan ha en förödande effekt på företagandet och innovationskraften. Vad det kostar samhället i längden i form av verksamheter som aldrig kommer till stånd är svårt att överskatta.
Den motsättning mellan liberalism och konservatism som ofta utmålas i debatten är falsk. Konservatismens motpol är radikalismen. För att förstå dagens konfliktlinjer måste man förstå att det inte finns en enhetlig form av konservatism och en enhetlig form av liberalism.
Arbetstempot i samhället tycks öka hela tiden. Kan det vara så att industrialiseringen och standardiseringen av arbetsuppgifter nu på allvar nått oss som arbetar i traditionella tjänstemannayrken? Att vi nu på bredden upplever följderna av produktivitetsökningen som nådde industrin redan på 1800-talet? Vad innebär det för synen på arbetet ur ett klassiskt liberalt perspektiv?
I juletider talar många kritiskt om överkonsumtion, men faktum är att väldigt få överkonsumerar i ordets verkliga mening – och det är tack vare marknadsekonomin. Utan priser som speglar en varas verkliga värde hade varje julshoppare riskerat att ruinera sig utan att ens veta om det.
Systemet för offentliga upphandlingar placerar sjukvården – framför allt de privata utförarna – i en rävsax. Ersättningen styrs på sätt som sänker kvaliteten i vården, genom att skapa incitament för att skicka patienter till sjuksköterskor hellre än till läkare och undvika dyrare mediciner. Den offentliga finansieringen behöver ersättas av en marknad.
Är vi köpta av industrin? Kommer Smedjans åsikter från Svenskt Näringsliv eller våra egna huvuden? I veckan firade Timbro 40 år av frihetlig opinionsbildning. Men vad har tankesmedjan egentligen åstadkommit, och vilken vänsterskribent har blivit argast genom åren?
TIMBRO 40 ÅR. Marknadsekonomin och företagandet står inför stora utmaningar, men de ser annorlunda ut i dag än för tjugo år sedan. Det menar PJ Anders Linder som var VD för Timbro 1996–2000, då antiglobaliseringsvänstern hade vind i seglen. PJ Anders Linder gav debattörer som Johan Norberg och Mauricio Rojas en plattform i offentligheten och gjorde om Smedjan till en webbtidning.
TIMBRO 40 ÅR. För arbetarrörelsens tankesmedjor och opinionsbildare har Timbro varit en betydelsefull motståndare, inspirationskälla och sparringpartner. Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen, har följt Timbros verksamhet sedan 1980-talet och menar att organisationen måste lära sig att den inte är en underdog längre.