William Nordhaus får ena halvan av årets ekonomipris till Nobels minne. Sedan flera decennier har han utvecklat klimatekonomiska modeller som kan användas för att räkna ut den optimala klimatpolitiken. Modellerna är ett ovärderligt verktyg för alla som är intresserade av en vetenskapsbaserad klimatpolitik, skriver Jacob Lundberg.
Planekonomi kommer aldrig att kunna lösa klimatproblemen. Statens roll i att bidra till en klimatomställning handlar enbart om att skapa incitament för marknaden att lösa problemen. ”Lösningar” som beskattning av utsläpp är inte relevanta förrän marknaden kan erbjuda verkliga alternativ till fossila bränslen.
Vetenskapsradions miljöprogram Klotet gjorde nyligen ett försök att ranka partierna baserat på deras viktigaste klimatförslag. Dessvärre vilseleder försöket mer än det tydliggör. Här är anledningarna varför granskningen gör det omöjligt att dra några slutsatser om partiernas klimatpolitik, skriver Ellen Gustafsson.
DEBATT. Dagens Nyheter publicerade i onsdags en granskning av Miljöpartiet där det konstaterades att MP helt eller delvis har uppfyllt 197 av sina 231 vallöften. Granskningen är så bristfällig att man måste undra om partiet fått skriva sina svar självt.
DEBATT. Alltför ofta bedöms partiernas klimatengagemang utifrån hur mycket pengar de vill satsa eller hur spektakulära åtgärder de vill genomföra. I en ny rapport beräknar Ellen Gustafsson vad partiernas klimatbudgetar faktiskt skulle få för effekt. Resultatet – att Moderaternas budget gynnar klimatet mest – har provocerat. Här svarar hon på kritiken.
Efter sommarens extremväder verkar Miljöpartiet ha räddat sig över fyraprocentspärren. Språkröret Isabella Lövin deklarerar att det är dags för MP att höja tonläget och rädda planeten. Men det planeten behöver är inte miljöpartistisk politik.
DEBATT. I klimatpolitiken sjunger Miljöpartiet vetenskapens lov, men i många andra frågor sätter partiet känsloargumenten högre än fakta. Vad gäller exempelvis växtskyddsmedel, GMO-grödor och ekologisk odling driver Miljöpartiet en politik både i Sverige och i EU som går rakt emot vetenskaplig konsensus, skriver Christofer Fjellner.
Tågtrafiken bär inte sina egna kostnader, och de stora tågprojekt som planeras är samhällsekonomiskt olönsamma. Ändå fortsätter politiker prioritera tåget framför den mycket mer lönsamma, och på många sätt mer effektiva, bilismen. Sverige investerar för mycket i järnvägssatsningar som varken hjälper miljön eller Sveriges ekonomi.
Det finns inget motsatsförhållande mellan täta, attraktiva städer och bilism. Tvärtom talar det mesta för att bilen är framtidens transportmedel. Dagens bilfientliga trafikplanering håller på att förvandla stadskärnorna till sovstäder medan handeln flyttar ut till köplador i förorten. Men det går att planera på ett sätt som förenar den täta stadens fördelar med människors behov och önskemål om mobilitet.
Det är konkurrens som driver teknikutvecklingen framåt. Tack vare fredlig tävlan mellan olika aktörer har mänskligheten kunnat dra fördel av allt effektivare, billigare och renare teknologi. Det kommer vi antagligen att kunna fortsätta göra, om inte staten i sin iver att ställa allt till rätta på sitt vanliga vis sticker käppar i hjulen.
När det brinner i skog och mark är tid och avstånd avgörande faktorer. Därför är det problematiskt att Sverige inte införskaffade ett eget brandbekämpningsplan som kunde sättas in i ett tidigt skede. Experiment på 1990-talet visade att en sådan investering skulle ha varit samhällsekonomiskt lönsam. Att kommunerna flyttat räddningstjänsten från landsbygden till städerna försvårar också brandbekämpningen.
Genom att handla kött och mejeriprodukter från svenska gårdar bidrar du till att hålla landskapet öppet, vilket är helt avgörande för en lång rad djur och växtarter. Vidare bidrar du till att skapa bättre levnadsförhållanden på landsbygden och till den svenska krisberedskapen. Men långsiktigt krävs att politiken avvecklar de hinder som står i vägen för ett lönsamt lantbruk.
Vatten behöver vara billigt eller gratis så att alla har tillgång till det, påstås det ofta. I själva verket hade många av våra svåraste miljöproblem kunnat avhjälpas om vattentillgångarna privatiserades. Det som kostar lite eller inget slösar man nämligen mer med än det vars värde man måste betala för.
I tolfte avsnittet tar sig Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn an frågan om kvoterad föräldraförsäkring, miljöpolitik och självkörande bilar.
MILJÖPROBLEMEN DEL 3. Det ses ofta som en rigid och dogmatisk hållning när man inte ens är beredd att rucka på sina liberala principer i ljuset av klimatproblemens värsta scenarier. Inför kriser är det lätt att kasta principer och moral överbord. Det är farligt och feltänkt. För allvarliga problem som den globala uppvärmningen behöver vi mobilisera det bästa av vad ett fritt samhälle förmår.
MILJÖPROBLEMEN DEL 2. Fråga inte vad politiken kan göra för miljön, fråga vad politikerna gör mot den. Ofta vänder de sig av princip mot de initiativ som behövs för att åtgärda miljöproblemen – och det gäller inte minst de gröna partierna. Är en lösning inte statlig och tvingande anses den inte bra nog.
Världen har aldrig varit bättre än den är i dag, och att så många människor inte inser det beror på att vi glömt upplysningsidealen, menar Steven Pinker i den nya boken Enlightenment now. Men den långsiktiga positiva utvecklingen innebär inte att vi kan sluta oroa oss över problem i närtid.
MILJÖPROBLEMEN DEL 1. Allt blir värre, problemen är oöverstigliga och felet ligger i västvärldens marknadsekonomiska system. Så skulle man kunna sammanfatta mycket av den traditionella miljödebatten. I verkligheten minskar de flesta miljöproblem i världen. Ledande i detta arbete är välbärgade liberala demokratier.
Plastavfall i världshaven är ett växande problem. Ny forskning visar att upp till 95 procent av avfallet kommer från endast tio flodsystem i Afrika och Asien. I stället för en miljöpolitik som syftar till att döva det egna dåliga samvetet bör insatser riktas dit där problemen är som störst. Det betyder dock inte att vi kan svära oss fria från ansvar för miljön i vår omgivning.
Högljudda kritiker till höger försöker förneka att miljöproblemen finns. Delar av miljörörelsen vill inte höra talas om att miljöproblemen går att lösa. Ekomodernismen tar tvärtom avstamp i att industrialisering varit bra och att mänskligheten – hjälpt av vetenskap, teknik och klok politik – kan åstadkomma radikal förbättring, också för planeten och dess ekosystem.