Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Nationen bär vi inom oss – inte nationalstaten

Moderaterna använder i sitt idéprogram för första gången på länge begreppet ”nationalstat”, men menar kanske nation. I idéerna finns en motsättning mellan synen på frihet och krav på anpassning som kommer av att olikheten i en tidigare enhetlig nation blev för stor, skriver det tidigare statsrådet Sten Tolgfors.

Så ritade Boris Johnson om den politiska kartan

För ett år sedan föll den röda muren och Storbritanniens politiska karta färgades blå. Smedjans chefredaktör Svend Dahl skriver om hur Boris Johnson och det Konservativa partiet fick Labours tidigare kärnväljare att överge sitt gamla parti.

Det handlar om medelklassen

Friskoledebatten handlar om medelklassen. Den kommer att göra vad som står i dess makt för att se till att deras barn får en bra skolgång, oavsett vad en Reepalu- eller…

137: Kunskapssynen är skolans största problem

”Lärarens auktoritet och status monterades målmedvetet och entusiastiskt ned av både vänster och höger”, säger statsvetaren Johan Wennström i en diskussion om skolan med Benjamin Dousa och Catarina Kärkkäinen.

Nu står striden om Sveriges skogar

Löftet om stärkt äganderätt för skogsägarna var avgörande för att Centerpartiet skulle stödja den rödgröna regeringen. Edvard Hollertz har läst den statliga skogsutredningen som presenterades i förra veckan, och konstaterar att den knappast lever upp till intentionerna. Tvärtom riskerar skogsägarna än en gång komma ut på den förlorande sidan.

Vaccineringen sätter det politiska ledarskapet på prov

Frågan om hur snabbt Sverige kan vaccinera befolkningen är just nu viktigare än något annat. Men klarar Sverige av att göra något riktigt snabbt, när det verkligen krävs? Går coronavaccineringen för långsamt lär det få politiska konsekvenser, skriver Smedjans krönikör David Ahlin.

Skolpolitikerna struntade i larmrapporterna

Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.

Skolideologer som hatar skolan

Den svenska skolan har i decennier präglats av ideologer som konsekvent nedvärderat skolans kunskapsförmedling, hyllat elevernas egna sökande efter information och försökt bryta ner lärarnas auktoritet. Resultatet ser vi i skolan i dag. Det skriver Håkan Lindgren i den andra av tre texter om besluten som försämrat den svenska skolan.

När de sociala ingenjörerna tog makten över skolan

I debatten om skolans problem handlar det mesta om the usual suspects – Göran Perssons kommunalisering och regeringen Bildts friskolereform. I själva verket har vi bakom oss flera decennier av dåliga beslut, kunskapsfientlig pedagogik och missriktade reformer. I tre artiklar beskriver Håkan Lindgren några av de beslut som systematiskt har försämrat den svenska skolan.

Skratt ger inga röster

Politiken har sina lustigkurrar, men humor är en svår konstform. Det gäller särskilt om man tänker sig humorn som ett redskap för att vinna väljarnas stöd, skriver Sofia Hallonqvist.

136: Reformera public service

”Hur många hade varit villiga att betala för SVT om det var frivilligt?” Det frågar Carl Rudbeck i en diskussion med Mats Svegfors om SVT och de andra mediebolagens framtid.

Visitationszonerna är redan här

Den svenska polisen saknar befogenheter. Det intrycket får i alla fall den som följer den svenska trygghetsdebatten. Samtidigt genomför polisen allt fler visitationer utan brottsmisstanke i utsatta områden. Smedjans skribent…

Public service behöver riktiga kunder

Slöseriet på UR visar på behovet av ett moderniserat public service. Men hur skapar man förändringstryck på public service-bolagen utan att äventyra deras oberoende? Att låta en del av intäkterna…

När Europa stänger för gott

Europas ikoner – puben i England, kaféet i Frankrike och Gaststätte i Tyskland – går döden till mötes påskyndat av coronapandemin. Men kanske finns det trots allt hopp för dessa…

Vad Alfred Marshall kan lära oss om kanske-männen

En av höstens stora kulturdebatter handlar om dejting och ”kanske-män”, som inte på allvar vill binda sig i en relation. Eva Forslund tar nationalekonomins klassiker till hjälp för att redan ut vad debatten om ”kanske-männen” egentligen handlar om.

Förskoletvång är inte för barnens bästa

Sverige har på några decennier gått från mångfald till likriktning inom barnomsorgen. Ideologiska mål, facklig opinionsbildning och ekonomiska begränsningar har gjort förskolan till det enda politiskt accepterade valet. Malin Lernfelt…

135: Så roligt ska vi inte ha det under pandemin

”Din näringsverksamhet ska inte vara utlämnad till en byråkrats godtycke.” Mattias Svensson berättar i veckans avsnitt om Sveriges alkoholpolitiska historia och hur det gick till när näringsidkare fick rättigheter gentemot…

Paniken spred sig snabbare än viruset

Det är dags att ifrågasätta rimligheten i riskbedömningarna och de långtgående frihetsinskränkningar som genomförts med hänvisning till coronapandemin, skriver Smedjans chefredaktör Svend Dahl.

Fria marknader kan lindra Baumols sjuka

Enorma och oförtjänta vinster, växande byråkrati och skenande kostnader är inte ovanliga på reglerade hybridmarknader för sjukvård. Utvecklingen av behandlingar som människor betalar för själva har varit annorlunda, skriver Smedjans…

Det är andra intressen än klimatet som tjänar på att stänga Bromma

En ohelig allians av flygbolag på Arlanda och rödgröna flygmotståndare firar att en nedläggning av Bromma flygplats återigen aktualiserats. I själva verket är frågan om Bromma flygplats en utmärkt illustration av public choice-skolans idéer om hur företag försöker tillskansa sig vinster genom politiskt agerande, skriver Erik Lakomaa.

1 116 117 118 119 120 210