Kulturkriget bygger inga hus
En materialistisk vänster som lovar allt åt alla växer. Men högern saknar svar.
8 december 2025
Hur mycket finhet rymmer de fina?
Vad är egentligen ”tillräcklig respekt” för en kultur? Diskussionen om kulturell appropriering får Bengt Ohlsson att reflektera över hur artister med hög status, för att understyka sin egen hipphet, alltid låtit sig inspireras av dem med låg status.
113: ”Statsministern kan uppenbarligen inte läsa innantill"
Regeringen blåser upp till strid om las-utredningen. Är coronakrisen omständigheten som räddar regeringen från att bli fälld? Eller kommer de liberala stödpartierna slutligen får nog? Och vad väntar då vid valet 2022?
Staten handlar saker
Bara i Sverige har vi på senare år upplevt att staten varit dålig på att handla mediciner och sjukvårdsutrustning, it-drift och kommunikationssystem. Vi vet också att staten varit dålig på att handla vin och helikoptrar. När staten handlar saker misslyckas det ofta, inte sällan spektakulärt. Ändå skyller många på marknaden varje gång det händer.
I Sverige har gerillan alltid rätt
På inget annat område fortsätter arvet efter Olof Palme att vara lika närvarande som i den svenska synen på konflikter i omvärlden. 34 år efter Palmemordet fortsätter stora delar av kultur- och medieetablissemanget att låta sig styras av föreställningen att så kallade befrielserörelser alltid förtjänar vårt stöd, skriver Bengt G Nilsson.
Den mäktiga staten hotar den starka ekonomin
Coronakrisen har fått politiker runt om i världen att stänga gränser och tala om vikten av självförsörjning. Bakom detta finns föreställningen att en mäktig stat som kan kontrollera det ekonomiska utbytet också kan garantera ekonomisk styrka. Men även denna gång kommer protektionismen och merkantilismen att misslyckas, skriver Fredrik Erixon.
Hur länge varar Macrons coronapopularitet?
Frankrikes president Emmanuel Macron har sedan han valdes för tre år sedan fått kämpa i motvind. Ambitionerna att genomföra liberala strukturreformer har mött hård motstånd från militanta fackföreningar och gula västar, och knappast bidragit presidentens popularitet. Men coronakrisen har har trots en lång nedstängningen gynnat presidenten.
Den amerikanska polariseringens senaste offer
I ett polariserat amerikanskt medielandskap har New York Times länge ansträngt sig för att erbjuda ett öppet debattforum där alla intressanta åsikter kan få plats – oavsett politisk hemvist. Efter att chefen för ledar- och debattsidan tvingats bort efter att ha publicerat ett kontroversiellt inlägg av en konservativ senator frågar sig allt fler om den tiden är förbi, skriver Janerik Larsson.
Borgerligheten måste åter ta strid mot övervakningssamhället
För tolv år sedan höll frågorna om övervakning på att splittra en borgerlig regering. I efterdyningarna av FRA-striden fick integritetsfrågorna liberalt sinnade väljare att söka sig till det det nybildade Piratpartiet. I dag höjs däremot få borgerliga röster till försvar för den personliga integriteten – tvärtom har andra politiska mål fått styra. Därmed har den sunda skepsis mot statliga maktbefogenheter, som alltid varit ett borgerligt kärnvärde, gått förlorad.
112: Palmemordsavsnittet
Borgerlighetens främsta privatspanare berättar allt om mordet på Olof Palme och vad som gick fel under utredningens gång. Var det dysfunktionaliteten i det socialdemokratiska maktsamhället som blev dess fall?
Slutet för Hongkongs frihet?
När det kinesiska ledarskapet försöker driva igenom den nya säkerhetslagen vore det önskvärt att Europa slöt upp jämte USA. Hela världen blir fattigare om detta är slutet på Hongkongs frihet.
Reformpolitikerns guide till regeringsmakten
Vad krävs för att förverkliga politik, vad behövs för att en regeringen ska klara av att definiera det politiska mittfältet och vad innebär systemet med fristående myndigheter och förbudet mot ministerstyre i praktiken? Det är några av de frågor Zebulon Carlander ställt till den förre statssekreteraren Irene Wennemo (S) som är aktuell med boken ”Politik på riktigt: Handbok för sociala ingenjörer”.
Sverige lyckas tack vare tillit, flit och företagsamhet – inte den stora staten
Sveriges framgångar kom innan den stora välfärdsstaten. Om vi vill öka vårt välstånd och välfärd igen måste vi lämna högskattesystemet, skriver Nima Sanandaji. Denna essä är den första delen i Smedjans sommarserie: Från den stora staten till det starka samhället.
I öppna samhällen samhällen motverkas rasismen
Röster vill utmåla USA som ett land som genomsyras av rasism. Men i ett internationellt perspektiv är USA och resten av västvärlden mindre rasistiskt än många andra länder. År 2018…
Socialdemokraterna bluffar om balansen på arbetsmarknaden
Redan innan LAS-utredningen presenterats menade regeringen att den hade brutit mot direktivens krav på en grundläggande balans mellan parterna. Men direktiven beskriver att den grundläggande balansen ligger i att arbetsmarknaden fortsatt ska bygga på kollektivavtalslösningar och hög anslutningsgrad, vilket utredningens förslag också ligger i linje med.
111: ”De intellektuella ser krisen som sitt krigstillstånd”
Staten växer och ekonomin går sämre under krisen. Går det att vända utvecklingen när pandemin är över, eller riskerar inskränkningar och socialiseringar att bli ett permanenta tillstånd?
Brottsligheten dyrare för företag än beräknat
När indirekta kostnader för företag som utsätts för brottslighet inte tas med i beräkningarna riskerar vi att göra felaktiga val av brottsbekämpningsåtgärder.
Coronakrisen flyttar ned oss på politikens behovstrappa
För vänstern är krisen ett tillfälle att förverkliga sina idéer om större statliga grepp om ekonomin och i förlängningen inskränkningar av människors frihet. Men vilket projekt väntar för borgerligheten? Och vad är dess svar i debatten om statens uppgifter? Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen siar om framtiden och berättar om några av de kommande artiklarna på Smedjan.
Mer makt åt kommunerna
Att sitta som kommunpolitiker och försöka hantera detaljstyrning från staten kan vara frustrerande. Men ropar vi efter mer självbestämmande måste vi också ta ansvaret som följer.
För lite död och skräck i Alice Coopers coronalåt
Alice Coopers kombination av skräck och rock har varit stilbildande för en genre som fortfarande bygger på att hantera jobbiga frågor utan att ducka för mörker. Den nya coronasången ”Don’t Give Up” är raka motsatsen – Alice Cooper släpper sitt skräckarv för att lajva Bono.
Allt blir enklare med Bastiat
Vad ska vi göra för att få fart på ekonomin efter coronakrisen? Nu som på 1800-talet kan få förklara bättre än ekonomen och pedagogen Frédéric Bastiat varför frågan är felställd och bygger på en fundamental missuppfattning.