Vinstdebatten skrämmer bort kvinnliga entreprenörer
Kvinnor väljer bort välfärdsföretagande för att slippa bli ifrågasatta både i offentliga och privata sammanhang.
17 juni 2025
Snyggt duckat, Samuelsson
I stället för att förklara varför Schibsteds lobbyist Karin Pettersson får använda Aftonbladet till att brunsmeta Schibsteds konkurrenter, konstaterar tidningens publisher Lena K Samuelsson att mediefrågorna är viktiga. Men svaren behåller hos för sig själv.
28: Extremism, yttrandefrihet och privilegiemissbruk
Hur blev SSU Skåne hemvist för extremister? Är man diskriminerad om man tillfälligt måste ta av sig slöjan för att skriva högskoleprovet? Vem är egentligen privilegierad i det svenska samhället, och har man verkligen yttrandefrihet om det finns begränsningar för vad man får säga?
Att lära sig av historien
50 år efter 68-vänsterns entré i svenskt samhälls- och kulturliv präglar dess idéer fortfarande Sverige, även om mycket har blivit bättre sedan vad Mats Johansson kallar ”de svarta åren”. Två nyligen återpublicerade böcker om 68-rörelsen och dess inverkan på Sverige under kalla kriget påminner även en generation som aldrig upplevde den tiden om vikten att lära sig av historien.
Så betalar skattebetalarna för hyresregleringen
Varje år subventionerar de kommunala skattebetalarna hyresreglerade lägenheter med miljardbelopp, genom att kommunen upplåter marken där de byggs billigare än marknadspris. I systemet för prissättning av tomträtter skor sig fastighetsbolag och personer som kommit över billiga hyresrätter på att tomträttspriserna är kraftigt nedsatta. Anledningen är hyresregleringen, skriver Estrid Faust, jurist med bakgrund i fastighetsbranschen.
SSU måste göra upp med extremismen
SSU i Skåne har tagits över av en aggressiv falang som bland annat sprider homofoba åsikter. Det sätter fingret på ett problem med den postkoloniala, intersektionella vänstern: Om man uppfattar vissa grupper som offer för ett kolonialt arv, blir det i sin tur problematiskt att som representant för majoritetssamhället rikta kritik mot dem. Det ger upphov till en undfallenhet som kan orsaka stora problem för socialdemokratin.
Håkan A Bengtsson: Timbro måste lära sig vad man gör när man har vunnit
TIMBRO 40 ÅR. För arbetarrörelsens tankesmedjor och opinionsbildare har Timbro varit en betydelsefull motståndare, inspirationskälla och sparringpartner. Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen, har följt Timbros verksamhet sedan 1980-talet och menar att organisationen måste lära sig att den inte är en underdog längre.
Yttrandefriheten är chanslös mot lättkränktheten
Förra veckan fastslog Europadomstolen att man yttrandefriheten inte omfattar provocerande uttalanden om profeten Muhammed. Det förefaller allt mer som att yttrandefriheten i Europa har reducerats till en teoretisk konstruktion. I praktiken smäller rätten att slippa bli konfronterad med åsikter man ogillar högre.
Det är inte exkludering att bli behandlad som alla andra
En kvinna som behövde ta av sig slöjan före högskoleprovet för att visa att hon inte hade hörsnäckor – en fuskmetod som har förekommit organiserat i högskoleprovet – anser att hon blivit exkluderad från samhället. I själva verket har hon, genom att följa samma regler som alla andra, blivit inkluderad. Tvärtom hade det varit exkluderande att inte kontrollera henne.
Privilegiemissbrukarna kräver mer än de har rätt till
Det finns ett privilegiemissbruk i samhället, men det handlar inte om kön, hudfärg eller sexuell läggning. Personer som exempelvis tror det är en rättighet att skolan ska servera deras barn vegansk skolmat, när det i själva verket är ett privilegium att få både skolgång och skollunch på någon annans bekostnad, skulle behöva komma till insikt om sin privilegierade situation.
När frihandeln gjorde Sverige rikt
Sverige har haft tullar sedan urminnes tider. Kampen för frihandel spänner över århundraden, och segrarna varvades med bakslag. Även om den frihandelsvänliga linjen till slut tog överhanden, återstår än i dag kvarlevor av den gamla merkantilismen.
Vad liberaler kan lära av postmodernismen
Tänk om postmodernismen inte alltid är fiende, utan vän? Dess kritik mot metanarrativ – övergripande berättelser som politiker och institutioner använder för att motivera sitt maktutövande – är högst relevant ur ett liberalt perspektiv. Ett aktuellt exempel är metanarrativet ”Sverige måste hålla ihop”, som gjorts till ett argument för alla möjliga politiska förslag.
Motmedel mot postkolonial blindhet
Fredrik Segerfeldts bok om kolonialism är ett upplysningsverk med välbehövlig fakta om mänsklighetens värsta illdåd. Efter en lång redogörelse för en rad missförstånd beträffande den europeiska imperialismen lämnas dock läsaren vind för våg att dra sina slutsatser. En bok med ansatser till att ge läsaren fördjupad globalhistorisk insikt bör ta ett tydligare ställningstagande än så.
27: Knark, utvisningar och hoppande majoriteter
Vad ska man rösta på om man vill slippa Miljöpartiets politik? Varför utvisar Sverige kompetenta människor som försörjer sig själva men låter dömda våldtäktsmän stanna? Varför vill så många ha en stark regering, när en svag vore bättre för demokratin? Varför blir poliser upprörda när Kanada legaliserar bruket av cannabis?
Fyra år med Fridolin – till vilken nytta?
Under fyra års tid har Gustav Fridolin styrt över den svenska skolan. I går meddelade han att han lämnar språkrörsposten. Men vad har han egentligen fått gjort i maktens korridorer? Är han nöjd med sin insats? Läraren och skolskribenten Isak Skogstad har intervjuat utbildningsministern.
Skattesystemet missgynnar landsbygden
Låt pengarna stanna där värdet skapas. Genom regionala och lokala skattebaser skulle glesbygdskommuner dra fördel av de värden som skapas lokalt, i stället för att behandlas som bidragstagare av centralmakten. Inför nästa stora skattereform i Sverige måste systemet byggas så att det blir tydligt för medborgarna varifrån pengarna kommer – inte minst geografiskt.
Johan Norberg: Timbros uppdrag är evigt
TIMBRO 40 ÅR. Timbros uppdrag är evigt: att ständigt förklara grunderna i den liberala demokratin och marknadsekonomin för varje ny generation. Timbro ska fokusera på frågor som kan påverka opinionen och illustrera de frihetliga resonemangen på ett grundläggande sätt, inte primärt att ta de dagspolitiska striderna. Det menar Johan Norberg, författare och debattör, som kanske mer än någon annan personifierat kampen för kapitalism och globalisering i Sverige på 2000-talet.
Tillbaka till sakpolitiken
Det är inte självklart att en svag minoritetsregering vore dålig för den svenska demokratin. Med en sådan skulle makten flyttas tillbaka dit den hör hemma: i riksdagen. Först när partierna tvingas förhandla med varandra i sakpolitiska frågor kan väljarnas önskemål få verkligt genomslag. Ett ensidigt fokus på regeringsbildningen riskerar att undergräva förtroendet för både partierna och det politiska systemet som sådant.
Polisen ser bara knarkets baksidor
I debatten om legalisering av narkotika tenderar poliser att vara kategoriskt negativa. Problemet är att de inte har en balanserad syn på ämnet. I sitt yrkesliv möter de främst missbrukare. Brukare – de som ibland röker på eller brukar andra droger utan att det förstör deras liv – lyckas däremot ofta undvika polisens radar.
Den maskerade lobbyisten
Karin Pettersson är kolumnist, och tidigare politisk chefredaktör, på Aftonbladet. Hon är även lobbyist hos företaget som äger tidningen. Denna dubbelroll använder hon för att ”granska” de företag som konkurrerar med hennes arbetsgivare om annonsintäkter, och tillskriva dem en antidemokratisk agenda. Timbros Johan Ingerö har studerat ett unikt publicistiskt dubbelspel.
Skolkatastrofen i Finspång
Kommunaliseringen av skolan gjorde det möjligt för lokala politiker att behandla skolan som ett socialt experiment. För vissa kommuner gick det värre än andra. I Finspång försökte Socialdemokraternas starka kvinna i början av 90-talet applicera förskolepedagogik på grundskolan. Lärarnas protester ignorerades, och resultatet blev en katastrof.