Sveriges utanförskap växer när fackförbunden vägrar släppa in de mest utsatta på arbetsmarknaden. Många nyanlända saknar gymnasieutbildning samtidigt som Sverige bara har fem procent enkla jobb och världens högsta ingångslöner. Den svenska modellen står också inför stora utmaningar när allt fler småföretagare väljer bort kollektivavtal. Dessutom är egenföretagare nu överrepresenterade bland låginkomsttagare, trots att de i genomsnitt arbetar betydlig mer än anställda. Inom området arbetsmarknad arbetar vi för en mer modern, dynamisk och inkluderande arbetsmarknad.
Arbetskraftsinvandring bidrar med stora värden till ekonomin och företagens kompetensförsörjning. Men Socialdemokraterna går till val på att avveckla den svenska modellen för arbetskraftsinvandring och kraftigt begränsa möjligheten att arbeta i Sverige. I den här rapporten granskar Caspian Rehbinder fyra argument som lyfts mot arbetskraftsinvandring.
Sverige har ett högt antal jihadresenärer. Samtidigt är forskningen om jihadisterna begränsad här jämfört med i andra länder. I denna rapport ger journalisten Magnus Sandelin en överblick av vad vi vet om våldsutövande islamistiska miljöer i Sverige och hur fenomenet diskuteras inom forskarvärlden.
I över tio år har statliga utredningar varnat för välfärdens finansieringsproblem. Nu börjar effekterna märkas. Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji skriver om att välfärdens finansieringsproblem kan lösas med mer privat finansiering.
Decemberöverenskommelsen var tänkt att gälla i åtta år men övergavs efter mindre än tio månader. Trots det har partierna i riksdagen fortsatt agera som om principerna bakom DÖ fortfarande gällde. Vilka alternativ står egentligen till buds för regeringsbildningen efter valet? Hur ska regeringsmakten, givet de nya politiska och parlamentariska förutsättningarna, kunna stärkas på ett sätt som främjar politisk stabilitet och som underlättar skapandet av handlingskraftiga regeringar?
Det höga tonläget kring religiösa friskolor till trots ger forskningen inget stöd för tesen att de konfessionella skolorna skapar parallellsamhällen. Jonas Qvarsebo och Fredrik Wenell skriver om friskolor och att majoriteten av skolorna har en mångfald av nationaliteter och religioner.
Det kommunala självstyret är en av hörnstenarna i den svenska demokratin och ska garantera att politiska beslut fattas så nära de berörda medborgarna som möjligt. Men i praktiken är det kommunala självstyret begränsat. Kommunernas verksamhet är detaljstyrd av lagar och regleringar, deras ekonomiska makt är kringskuren på grund av riktade statliga bidrag, och utjämningssystemet gör att kommunerna inte själva tar konsekvenserna av sina beslut.
Sparande, investeringar och entreprenörskap behöver bli mer lönsamt i Sverige. I denna rapport föreslår vår chefsekonom Jacob Lundberg att kapitalskatterna sänks med 100 miljarder genom en rad reformer av bolagsskatten, kapitalinkomstskatten och fastighetsbeskattningen.
Dödshjälp är idag tillåtet i mer än tio länder och ett flertal amerikanska delstater. Kajsa Dovstad skriver om att Sverige borde tillåta terminalt sjuka människor att få hjälp att avsluta sina liv på sina egna villkor.
Trots att politiker av alla färger säger sig bekämpa vårdköerna finns de kvar. Johan Ingerö skriver om risken för växande köer i framtiden.
Det är inte traditionella handelshinder som förklarar varför världshandelns återhämtning har varit svag sedan finanskrisen. I stället beror det på indirekt protektionism – regler, särkrav och standards som hämmar konkurrensen. Problemen kan motsvara en importtull på 15 procent av försäljningspriset, menar analytikerna Magnus Wiberg och Fabian Wallen i denna rapport.
Sveriges föräldraledighet framhålls ofta som en förebild och jämställdhetsreform. I verkligheten visar den sig missgynna kvinnors karriärer, löneutveckling och arbetskraftsdeltagande. Dessutom är den dyr i förhållande till andra länder, och kostnaderna växer stadigt. I den här rapporten har Dennis Avorin granskat de vanligaste argumenten för Sveriges generösa föräldraledighet.
I takt med att den muslimska minoriteten växer i Sverige finns det skäl att studera islams politiska uttryck. I Bosnien, som har en muslimsk majoritetsbefolkning, är gränserna mellan religion och politik uppluckrade och Muslimska brödraskapet utövar reellt politiskt inflytande. Kjell Magnusson analyserar islamistiska idéers framväxt och betydelse i Bosnien och Hercegovina.
Riksidrottsförbundet får två miljarder av staten varje år för att stötta svensk idrott. Men hälften av pengarna når aldrig idrottsföreningarna. Stryp pengarna till Riksidrottsförbundet och låt kommunerna finansiera idrotten istället.
The 2017 Timbro Authoritarian Populism Index is the only Europe-wide comprehensive study that aims to shed light on whether populism poses a long-term threat to European liberal democracies. The Index explores the rise of authoritarian populism in Europe by analysing electoral data from 1980 to the summer 2017.
Lafferkurvan är ett välkänt diagram som används för att illustrera att sänkt skatt ibland kan ge ökade skatteintäkter. Lafferkurvan förknippas med Ronald Reagans skattesänkningar under 1980-talet, men dess existens är okontroversiell inom nationalekonomin. Kunskapen om Lafferkurvan har ökat under de senaste två decennierna, varför man kan prata om en återkomst för Lafferkurvan, menar Jacob Lundberg i rapporten "Lafferkurvans återkomst".
Taximarknaden är fortfarande hårt reglerad. Det skapar dyrare resor och höga hinder in på marknaden, samtidigt som våra bilar inte används på ett effektivt sätt. En avreglering skulle innebära billigare och tryggare resor samtidigt som utsläppen skulle minska, menar rapportförfattaren Gustaf Palmér, magister i analys av ekonomi och organisation från Uppsala universitet.
Det finns tre systemfel som gör att staten subventionerar kommunala skattehöjningar. Det gör att kommunalskatterna riskerar att bli högre än de annars hade varit, menar vår chefsekonom Jacob Lundberg i denna rapport.
Mediernas kris har inte undgått någon. Fallande upplagor, minskande intäkter och sparkade journalister. Kulturminister Alice Bah Kuhnke har sagt att hon har svårt att sova på grund av tidningarnas ekonomiska situation. Men hur ser det egentligen ut? Kan vi sova gott om natten? Stefan Melesko – docent i medieekonomi och före detta vd för Dagens Nyheter – skriver i denna rapport om läget för den svenska tidningsbranschen. Melesko ger en initierad bild av tidningsbranschens historia, nuläge och framtid.
Hyresregleringen är en subventionskarusell som gynnar starka grupper på bekostnad av andrahandshyresgäster och skattebetalare, menar Estrid Faust, jurist, och Gustav Karreskog, doktorand i nationalekonomi, i rapporten ”Vägen till marknadshyror”. De föreslår att hyresregleringen avskaffas helt för nya hyreskontrakt och att marknadshyror gradvis fasas in för existerade kontrakt.
Hyresregleringen begränsar utbudet av hyresrätter, minskar den sociala rörligheten och pressar ut människor på den svarta marknaden, menar Emil Bustos, doktorand i nationalekonomi, och Elis Örjes, masterstudent i nationalekonomi, i rapporten ”En reformerad hyresmarknad för ökad jämlikhet”. De har båda tidigare varit ordförande för Socialdemokratiska ekonomklubben. För att lösa problemen föreslår de att marknadshyror ska gälla vid nya kontrakt, så att hyressättningen gradvis blir marknadsanpassad.