Kapitalinkomstskatt
Kapitalinkomstskatt betalas på aktieutdelningar, reavinster på aktier och fastigheter, hyresintäkter och ränteintäkter.
Kapitalinkomstskatten är normalt 30 procent. Denna skattesats gäller exempelvis utdelningar och reavinster från börsnoterade bolag. Skattesatsen är lägre på bland annat reavinst vid bostadsförsäljning och utdelningar från onoterade bolag.
Skattesatser för olika kapitalinkomster:
Normal skattesats (aktieutdelningar etc) och ränteavdrag: 30 %
Utdelningar från onoterade bolag: 25 %
Reavinst på fastigheter: 22 %
Utdelningar från fåmansbolag: 20 %
Avkastning på pensionssparande: 15 %
Den genomsnittliga kapitalinkomstskattesatsen är 23,5 procent (se sidan 51 i denna rapport).
Sedan 2012 finns en ny skatterättslig sparform för fonder och börsnoterade aktier, investeringssparkonto (ISK). I stället för att beskatta löpande reavinster och utdelningar beskattas en årlig schablonintäkt som beräknas som procent av det investerade kapitalet. Schablonintäkten tas upp som kapitalinkomst och beskattas med 30 procent.
Avkastningsskatt och kupongskatt
Kapitalförsäkring är en annan sparform som schablonbeskattas på liknande sätt som ISK. Den huvudsakliga skillnaden är att skatten särredovisas som en avkastningsskatt. Detsamma gäller pensionssparande, exempelvis för tjänstepensioner, men här är skattesatsen nedsatt till 15 procent av den schablonberäknade avkastningen.
Även kupongskatten, som betalas när svenska bolag gör aktieutdelning till utländska ägare, är en form av kapitalinkomstskatt. Hur hög kupongskatten är i praktiken avgörs av Sveriges dubbelbeskattningsavtal med aktieägarens hemland – oftast sätts den ned från 30 till 15 procent.
Vilka effekter har kapitalinkomstskatten?
Kapitalinkomstskatten gör det mindre lönsamt att spara. Den som sparar sina pengar drabbas av en totalt sett högre skatt än den som spenderar sina pengar i samma stund som de intjänas. Det beror på att skatter på kapital är dubbelbeskattning på redan beskattade pengar:
Kapitalinkomstskatten innebär också att entreprenörskap lönar sig sämre. Framgångsrika entreprenörer är ofta välutbildade personer med goda alternativa karriärmöjligheter som anställda. Deras förväntade avkastning på entreprenörskap måste därför vara hög. Avkastningen uppstår ofta i form av kapitalvinst när entreprenören säljer av hela eller delar av företaget efter några år. Höga skatter på kapitalvinster kan därför leda till minskat entreprenörskap. (Se denna rapport.)
Juridiskt
Inkomst av kapital är i juridisk mening ett eget inkomstslag vid sidan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Privatpersoner redovisar sina kapitalinkomster, till exempel vinst vid försäljning av fastighet eller utdelning från bolag, i deklarationen. Ränteutgifter och kapitalförluster får dras av. Om summan är positiv måste personen betala kapitalinkomstskatt. Är nettobeloppet negativt får personen en skattereduktion för underskott av kapital (som oftast kallas ränteavdrag i dagligt tal). Denna skattereduktion får räknas av från andra skatter.
Formellt är skattesatsen alltid 30 procent. Den lägre beskattningen på exempelvis bostadsvinster åstadkoms genom att 22 30-delar av inkomsten tas upp till beskattning. Bestämmelserna finns i inkomstskattelagen.
Mer om kapitalskatter
Läs mer om skatterna på kapital (där även bolagsskatten ingår) i vår rapport ”Sänkt kapitalskatt: Ökade investeringar och högre tillväxt”.
En längre föreläsning om problemen med kapitalskatterna:
Lär dig mer om skatter
Boken Allt du behöver veta om skatter förklarar lättförståeligt hur kapitalskatter, arbetsgivaravgifter, moms, miljöskatter och bolagsskatt fungerar.