Arbetskraftsinvandrare bidrar till Sveriges ekonomi och söker sig primärt till bristyrken. De argument för att bromsa arbetskraftsinvandring som bland andra Expressens ledarsida grundar sig i nidbilder, föråldrade siffror, missuppfattningar och ohållbara argument, skriver Caspian Rehbinder.
Efter drygt en månad har rökförbudet redan hunnit göra människor arbetslösa, tvingat kaféer att stänga och gjort nattlivet farligare. Allt för att regeringen och riksdagen vill signalera att de inte gillar rökning. Skadan antitobakslobbyn och dess allierade i politiken gör är långt större än ”problemet” med rök på uteserveringar.
Manliga fotbollsspelare tjänar mer än kvinnliga eftersom fler bryr sig om deras matcher. I samband med VM i damfotboll har många, däribland en moderat EU-parlamentariker, visat att denna marknadsekonomiska självklarhet gått dem förbi. Smedjan rycker in och förklarar grunderna.
Historiskt har motståndet mot arbetskraftsinvandring kommit från LO. Nu sluter även Expressens ledarsida upp. Men argumenten är desamma, och grunden är lika svag. Arbetskraftsinvandring är inte ett problem.
DEBATT: När Siri Steijer skriver att LAS-utredningen inte är tillräckligt långtgående förlitar hon sig på fackets tolkning av direktivet. I själva verket kommer utredaren inte att låta LO diktera någonting, skriver Martin Ådahl (C). Siri Steijer svarar direkt.
De strejkande SAS-piloterna har själva betydligt bättre arbetsvillkor än de resenärer som drabbas. En strejk är inte bara en ekonomisk dragkamp utan en kamp om opinionen, och en sådan kamp är svårt att vinna när de strejkande får 93 000 i månaden i lön och traktamente.
När direktivet för LAS-utredningen presenterades var det skarpt läge för Centerns och Liberalernas löften i anslutning till Januariöverenskommelsen. Tyvärr verkar stödpartierna inte ha slagit mynt av sin förhandlingsposition. De liberala förhoppningarna ser inte ut att infrias, skriver Siri Steijer.
Högskolepoäng och kompetens är inte samma sak. Inom många yrken – till exempel förskollärare – krävs akademisk examen utan att det egentligen behövs för att utföra jobbet. Resultatet blir ett underförstått underkännande av dem som fattat det högst rimliga beslutet att sätta punkt efter gymnasiet.
Det är möjligt att komma till Sverige utan jobb och med obefintliga kunskaper i svenska och arbeta från dag ett. Men om fler ska lyckas med det behöver vi mer, inte mindre, av gig-ekonomi och tillfälliga anställningar.
Ett vanligt argument för att kvotera in kvinnor är påståendet att män indirekt kvoteras in av varandra. I själva verket pekar mycket på motsatsen. Att vara kvinna är snarare en fördel än en nackdel i karriären.
Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU år 2020 – men jobblöftet blev ett praktfiasko. Nu försöker Stefan Löfven sopa sitt eget misslyckande under mattan, men det håller inte. Den socialdemokratiska jobbpolitiken fungerar inte.
Nära en miljon svenskar använder nu Rut-avdraget. Att utöka det ytterligare är en viktig integrationsreform, som förhoppningsvis kan följas av att kostnaden för att anställa sänks i fler än en bransch.
Socialdemokraterna har gått med på att utreda turordningsreglerna i LAS, i syfte att förändra dem. Det räcker dock inte – fokus framöver måste vara att förenkla uppsägningar av personliga skäl.
Nu sprids flertalet missuppfattningar om orsaken till att självförsörjande, laglydiga människor utvisas ur Sverige på grund av mikroskopiska missar i anställningsavtal. Exempelvis påstås övergångsregeringen ha varit förhindrad från att agera – när det i själva verket är regeringen Löfven som har förhalat frågan under hela mandatperioden, medan utvisningarna har fått fortsätta.
Kvinnor är inte diskriminerade på arbetsmarknaden. Ännu en forskningsrapport visar att lönegapet inte har med sexism att göra, utan är resultatet av individers fria val. Att kvinnor som grupp är benägna att välja bort övertid och extra arbete är inte ett problem, utan något de har all rätt att göra – utan inblandning ovanifrån.
Arbetstempot i samhället tycks öka hela tiden. Kan det vara så att industrialiseringen och standardiseringen av arbetsuppgifter nu på allvar nått oss som arbetar i traditionella tjänstemannayrken? Att vi nu på bredden upplever följderna av produktivitetsökningen som nådde industrin redan på 1800-talet? Vad innebär det för synen på arbetet ur ett klassiskt liberalt perspektiv?
I Sverige har Socialdemokraterna kampanjat under parollen ”Svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas”. Samtidigt har de i EU varit en drivande kraft bakom det största hotet mot den svenska modellen: den sociala pelaren. Stefan Löfven, som byggde sin karriär i fackföreningsrörelsen, kan komma att gå till historien som mannen som inledde avvecklingen av den svenska modellen.
När jämställdhetsministern och hennes företrädare visualiserar framtidens stora jämställdhetsreform föreslår den ena mer jämställdhetsintegrering av myndigheter och den andra förbud mot visstidsanställningar. Kvinnokampen har gått från rättigheter och möjligheter till policydokument och förbud.
Handelsanställdas förbund vägrar nu yttra sig om arbetstillstånd när jobbet enligt dem skulle kunna gå till en svensk i stället. Det vallöfte – eller hot – som Socialdemokraterna presenterat inför valet är redan facklig praxis. Det här visar varför facket inte ska ha inflytande över arbetskraftsinvandringen.
I centrala Budapest planerar ett ”co-working space” att öppna förskola i anslutning till kontorsplatserna. En intressant idé som skulle kunna lånas till Sverige, men här verkar politikerna i stället göra allt de kan för att motarbeta innovationer.