För vänstern är krisen ett tillfälle att förverkliga sina idéer om större statliga grepp om ekonomin och i förlängningen inskränkningar av människors frihet. Men vilket projekt väntar för borgerligheten? Och vad är dess svar i debatten om statens uppgifter? Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen siar om framtiden och berättar om några av de kommande artiklarna på Smedjan.
Alice Coopers kombination av skräck och rock har varit stilbildande för en genre som fortfarande bygger på att hantera jobbiga frågor utan att ducka för mörker. Den nya coronasången ”Don’t Give Up” är raka motsatsen – Alice Cooper släpper sitt skräckarv för att lajva Bono.
Vad ska vi göra för att få fart på ekonomin efter coronakrisen? Nu som på 1800-talet kan få förklara bättre än ekonomen och pedagogen Frédéric Bastiat varför frågan är felställd och bygger på en fundamental missuppfattning.
Idag har det gått ett år sedan EU-valet. Vad EU bör besluta om är en grundläggande politisk fråga för unionen. Men tolkningen av vad som är gemensamma problem kan komma att påverkas av coronakrisen. Det menar Nils Karlsson, som har undersökt de borgerliga parlamentarikernas syn på subsidiaritetsprincipen.
Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö, menar att det finns mycket kommuner kan göra för att värna sina skattebetalares pengar bättre än i dag. Smedjan har träffat en av Sveriges mest färgstarka – och kontroversiella – kommunpolitiker. Hur driver Växjö arbetslinjen och går det att göra mitt i en pandemi?
Statsministern såg sin chans att framträda som landsfader under coronakrisen genom TV-sända tal till folket. Men det var en röst från det förflutna som talade till landet, och budskapet var ihåligt, menar Björn Hasselgren. Trots att många nu ser ”återkomsten” av det kollektiva, visar krisen mer än något annat på motsatsen.
Forskningen är tydlig: högre a-kassa ger högre arbetslöshet. De vänsterröster som vill göra den tillfälliga höjningen permanent måste vara ärliga med vad de faktiskt föreslår: politik för högre arbetslöshet, i ett läge där Sverige står inför sin högsta arbetslöshet någonsin.
Hur ser vi till att det finns kvar ett starkt näringsliv med konkurrenskraftiga jobb även efter Coronakrisen? Och utan att agera vårdslöst med skattebetalarnas pengar? Ola Nevander föreslår tre åtgärder som är självfinansierande och riktade mot livskraftiga företag.
Nu höjs röster som ropar efter den starka staten. Men det är inte staten som ska vara stark, utan samhället. Hur ser en politik ut som främjar det? Det är här debatten behöver föras, menar Fredrik Johansson.
Hur höger är det egentligen att kräva statliga pengar till företagen? Och går det att rulla tillbaka förmåner som rullats ut under krisen? Karin Svanborg-Sjövall intervjuar Moderaternas partiledare Ulf Kristersson om krisåtgärder och kulturkrig.
Världsmästerskapen i Covid-19 lockar fram våra nationalistiska instinkter. Och mitt i allt detta väljer SVT att sända matcher från VM i fotboll -94. Utöver allt flaggviftande är frågan om inte detta är den minst liberala sporten av alla.
Under pågående kris tycks många söka sig till en berättelse om den stora, starka staten. Det är oroväckande. Den politiken har prövats förr och det ledde inte till välstånd, skriver Janerik Larsson.
Coronakrisen sätter fokus på den problematiska relationen mellan Kina, Taiwan och WHO. Att USA drar tillbaka sitt stöd till WHO kan bidra till att Kina lyckas i sin ambition att använda pandemin som ett sätt att stärka sin position i världen. Från officiellt svenskt håll är det tyst.
Bengt Ohlsson har ägnat påskhelgen åt att titta på digital teater i sängen. Med snabbspolningar, telefonsamtal och paus för toalettbesök. Innebär det början på slutet för teatern?
En tredjedel. Så mycket varnar WTO för att världshandeln kan minska i år till följd av coronaviruset. Nu lär vi oss något viktigt om hur värde egentligen skapas – och vad som händer när det inte gör det.
Regeringens förslag om extra befogenheter innebär en gigantisk maktöverföring från riksdag till regering. Även efter att regeringen har tillmötesgått oppositionens synpunkter kvarstår stora problem, menar Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt.
Corona-pandemin har uppenbarat ett antal oroande tendenser och tankemönster i svensk politik och samhällssyn. Det finns en uppenbar risk att de åtgärder som tas till för att mildra krisen blir både bestående och skadliga för samhällets och ekonomins fortsatta utveckling.
Coronaviruset illustrerar behovet av en stram finanspolitik. Om Sverige hade lånat i högkonjunktur och låtit statsskulden stiga skulle de åtgärder som nu presenteras vara mer kostsamma att genomföra.
I måndags godkände Ungerns parlament en lag om nationellt nödläge som ger premiärminister Viktor Orbán rätten att styra – mot Coronaviruset och mot en hägrande diktatur, skriver Adam Bartha, chef för tankesmedjan EPICENTER.
Myndigheternas kommunikation är tafatt, otydlig och motsägelsefull, menar kritikerna. Utgår i man ifrån hur svensk kriskommunikation kom till och hur Sverige då såg ut är det dock inte förvånande. Länge har den byggt på idén att om myndigheter säger vad som ska göras så gör svenska folket det. Det fungerade förr men inte nödvändigtvis längre.