I boken Handels: Maktelitens skola, träder bilden fram av en skola som sedan sin start har varit ett prestigeprojekt. Handelshögskolan köpslår inte med sitt sociala anseende. I själva verket är den minst lika bra på PR som på ekonomi.
En enskild students klagomål används som förevändning för att politisera läkarprogrammet i Lund. De åtgärder som föreslagits riktar utbildningen bort från biologiska och evolutionära förklaringsmodeller, och lär avskräcka varje universitetslärare som i framtiden överväger att föreläsa om ämnen som kan uppfattas som kontroversiella. Är det så ett universitet ska fungera?
Under fyra års tid har Gustav Fridolin styrt över den svenska skolan. I går meddelade han att han lämnar språkrörsposten. Men vad har han egentligen fått gjort i maktens korridorer? Är han nöjd med sin insats? Läraren och skolskribenten Isak Skogstad har intervjuat utbildningsministern.
Kommunaliseringen av skolan gjorde det möjligt för lokala politiker att behandla skolan som ett socialt experiment. För vissa kommuner gick det värre än andra. I Finspång försökte Socialdemokraternas starka kvinna i början av 90-talet applicera förskolepedagogik på grundskolan. Lärarnas protester ignorerades, och resultatet blev en katastrof.
SvD underkänner läsarnas negativa bild av skolan, eftersom Sverige gjorde ”comeback” i Pisa-undersökningen 2015. Men svensk skola är fortfarande undermålig, och då har inte effekterna av regeringen Löfvens politik kunnat utvärderas ännu. Som så ofta annars i politiken är risken att den sittande regeringen tjänar röster på sina företrädares meriter.
Genom att framhålla den sekulära skolan som neutral och lyfta ut enskilda exempel på konfessionella skolor med problem angriper Socialdemokraterna och Liberalerna konfessionella friskolor. Tvärtom bör varje skola bedömas utifrån sina egna meriter. Lika lite som man kan bedöma alla kommunala skolor utifrån ett enda exempel kan man dra alla konfessionella friskolor över en kam.
Artificiell intelligens och nya digitala verktyg kan både stärka lärarrollen och vara en viktig dellösning på den enorma rekryteringskris som skolan står inför. Att traditionell katederundervisning har starkt empiriskt stöd innebär inte att vi ska sluta pröva nya metoder för skolutveckling. Den tilltagande borgerliga teknikfientligheten i skoldebatten är kontraproduktiv.
Det är för mycket känsloargument och för lite forskningsbaserade argument i debatten om konfessionella friskolor i Sverige. Det menar Jonas Qvarsebo, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö Universitet och Fredrik Wenell lektor i systematisk teologi vid Örebro Teologiska Högskola, som skrivit rapporten Konfessionella friskolor – samhällsproblem eller mänsklig rättighet?
På sistone har man inom humaniora lagt sig platt för ett meriteringssystem hämtat från naturvetenskaperna. Därmed har man gjort avkall på den publika sida som motiverar humanioras existens.
50 ÅR SEDAN 1968. De idéer som slog rot under 60-talet präglar än i dag svensk skola och svenska universitet. Ett motstånd mot auktoriteter – även positiva auktoriteter som en kompetent lärare – och mot intellektualism finns kvar i utbildningssystemet. Det är ett arv vi måste göra upp med, skriver Inger Enkvist.
Sverige har hundratals utanförskapsområden, omfattande problem i skolsystemet, en polisiär oförmåga att lösa mängdbrott och bidragssystem som försörjer radikala islamistgrupper. Men att åtgärda allt detta är betydligt svårare än att angripa några dussin konfessionella skolor. Så politikerna väljer att angripa några dussin konfessionella skolor.
Det blir allt vanligare att elever attackerar lärare. Utvecklingen är obehaglig, men kan inte komma som en överraskning för den som följt utvecklingen i skolan. Den pedagogiska strategi som har fråntagit lärarna all auktoritet har också gjort dem till lovligt byte för elever som vill hävda sig.
Olof Palme, Lo-rapporter och gamla proggare. Det är vad invandrare möter när svenska staten skall fostra dem i "rådande normer och värderingar". Den socialistiska slagsidan i utbildningsmaterialet för Svenska För Invandrare är påtaglig. 150 000 SFI-studerande skolas varje år i arbetarrörelsens världsbild skriver Maria Eriksson.
LÅGSTADIELÄRARE OCH LIBERTARIAN. I Sverige har vi urholkat lärarkårens status och skjutit bildningen och kunskapen i sank. Föräldrar överlåter uppfostringsansvaret på skolan, men vill ändå inte lyssna på lärarna. Rickard Dahlin är lågstadielärare och libertarian och har många kritiska synpunkter på den svenska skolan. Engagemanget för eleverna går dock inte att ta miste på.
Polisens HR-avdelning vill att även de som misslyckas med de fysiska testerna ska antas till polisutbildningen. Begåvningskraven har redan sänkts. Behovet av fler poliser är skyhögt, men är det något det svenska utbildningsväsendet borde ha lärt sig vid det här laget, är det att låga antagningskrav inte för något gott med sig. Se bara på lärarutbildningen.
Den svenska skolan misslyckas på nästan alla fronter. Men på ett område visar Sverige sig ligga på topp: elevernas värderingar, demokratikunskaper och samhällsengagemang. Problemet är bara att skolan inte ska vara en uppfostringsanstalt. Den borde sköta sin uppgift och lära folk att skriva och räkna i stället.
Varje skolbarn måste vara ett mål i sig själv, inte ett redskap för att hantera politiska misslyckanden. När regeringen vill inskränka det fria skolvalet som en desperat integrationspolitisk åtgärd speglar det en människosyn där medborgarna existerar för staten och inte tvärtom.
För att bli en del av det svenska samhället, för att kunna få ett bra arbete och fungera i samklang med sina medmänniskor, är kunskap i svenska språket en förutsättning. För att kunna tala, läsa och skriva bra svenska krävs förtrogenhet med ungefär tolv tusen svenska ord. Dessa lär man sig bäst genom att under ständig repetition lära sig ett hundratal nya glosor i veckan.
Lärarförbundets storsatsning på ”Årets skolkommun” får varje år stor uppmärksamhet, men vad medierna missar är att fackförbundet snarare mäter sina egna hjärtefrågor än hur bra skolorna faktiskt är. Kommuner där eleverna får bra resultat på nationella proven, får dåligt betyg för att andelen utbildade lärare är låg. ”Årets skolkommun” är snarare en belöning till kommuner som följer Lärarförbundets önskemål än en bedömning av skolans kvalitet.
I den mångkulturella och fattiga stadsdelen Brent i nordvästra London finns sedan ett par åt tillbaka en av Storbritanniens striktaste skolor – Michaela Community School. Glöm allt vad elevinflytande och modern pedagogik är. På Michaela är det stenhård disciplin, traditionell katederundervisning och lärarauktoritet som gäller.