I ett försök att visa handlingskraft mot gängvåldet vill regeringen göra vapenmagasin licenspliktiga, men som så ofta i svensk vapenpolitik drabbas helt fel grupp. De som påverkas av licenskrav på magasin skulle inte vara de gängkriminella, utan idrottsutövare, som ofta själva är poliser eller militärer, skriver Tom Silverklo (C), regionråd i Jämtland Härjedalen.
Smedjans krönikör Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, har utsetts till Årets eldsjäl vid Svenska Jaktgalan. Han tror att hans artiklar i Smedjan om vapenlagstiftning kan ha bidragit till utmärkelsen.
Regeringens förslag om reglering av löstagbara magasin skapar inte bara problem för jägare och sportskyttar utan även för Försvarsmakten. Dessutom tycks regleringen syfta till att lösa ett problem som inte existerar. Polisen får redan idag beslagta kriminellas magasin.
Regeringen vill försämra laglydiga vapenägares möjligheter till övningsskytte, för att ge allmänheten intryck av att agera mot det kriminella vapenvåldet. Samtidigt pågår en kampanj i medierna för regeringens linje i frågan.
Sportskytte är en sport där man måste kämpa för sin rätt att få utöva den. Politikernas okunskap och Polismyndighetens aktivism hotar det svenska sportskyttet, helt i onödan. I vilken annan sport måste utövarna lägga mer energi på att försvara sporten än att träna och tävla?
Vapenlicenshantering eller inspektioner av idrottsanläggningar, som båda sköts undermåligt, är inte en del av polisens kärnverksamhet. Myndigheten skall givetvis ha full fokus på att bekämpa brott. Det är dags för våra politiker att renodla Polismyndighetens uppdrag.
Regeringen står handfallen inför ökande gängkriminalitet, skjutningar och sprängningar, och föredrar i stället att jaga laglydiga jägare och sportskyttar. Antingen är det dags för regeringen att byta fokus eller dags för Sverige att byta regering.
DEBATT. Valet till Europaparlamentet närmar sig och för en stor grupp svenska väljare är vapenlagstiftningen central. Debattören och sportskytten Pia Clerté har skickat ut en enkät till partiernas tre toppkandidater och andra som förekommit i debatten. Här är sammanställningen av deras svar.
Polisens prioriteringar blir allt mer skeva. I stället för att ta tag i de verkliga och eskalerande samhällsproblemen som den grova kriminaliteten, prioriterar polisen ickeproblem och att jaga hederliga medborgare, som idrottspublik och jägare. Förtroendet för rättsstaten riskerar att slutgiltigt undergrävas.
EU:s vapendirektiv håller på att implementeras i Sverige, men regeringens förslag innehåller betydligt strängare regler än vapendirektivet. Ändå påstår regeringen – felaktigt – att EU kräver det. Smedjan intervjuar forskaren Erik Lakomaa om ett djupt problematiskt lagförslag.
I veckans avsnitt av Smedjanpodden träffar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn den dynamiska sportskytten Pia Clerté. Clerté är flerfaldig svensk mästarinna i flera sportskyttegrenar och har i flera år engagerat sig i den offentliga debatten kring vapenlagstiftning och skytte.
Trots att inget parti någonsin har gått till val på strängare vapenlagar har vapenlagstiftningen skärpts årtionde för årtionde. Aktivistiska tjänstemän driver fram strängare lagar utan att väljarna får möjlighet att ta ställning till dem – men efter valet 2018 är det annorlunda. Om M, KD, C och SD håller sina löften kan vapenlagstiftningen till slut komma att röra sig i en sundare riktning.
Varför är valaffischerna så tråkiga? har vandaliseringen av valkampanjer ökat? Har Hanif Bali verkligen mordhotat journalister och varför är borgerligheten så mån om att vara Socialdemokraterna till lags?
Politiker som poserar med vapen väcker förskräckelse, och när en riksdagsledamot använder en bild ur tv-spelet Call of Duty för att göra en skämtbild om sin konflikt med DN:s ledarsida kräver Tidningsutgivarna ett möte med hans partiledare. Stora delar av den svenska offentligheten överreagerar på vapen till den grad att det är bortom rimlighetens gräns.
I andra avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn vad som är poängen med att demonstrera på första maj. Är det verkligen rimligt att arbetarrörelsen har en egen helgdag? Och om de nu skall ha det, varför stal marxisterna dagen från anarkisterna?
När EU:s vapendirektiv klubbades var det till slut skrivet på ett vis som inte behövde innebära någon större skada för svenska vapenägare – förutsatt att Sverige implementerar det utan tillsatser. I stället föreslår utredningen en implementering med extra allt.
DEBATT. I ett försök att komma till rätta med tungt beväpnade brottslingar genomför Polismyndigheten snart en vapenamnesti. I själva verket är det snarast plakatpolitik i syfte att stärka myndighetens agenda, än ett sätt att på riktigt lösa problemet med beväpnade kriminella.
DEBATT. Precis som fruktat vill regeringen begränsa det lagliga vapenägandet mer än EU-direktivet kräver. Bland annat vill utredaren införa tillståndsplikt på vapendelar och placera fler halvautomatiska vapen i den väldigt hårt reglerade kategori A. I stället borde regeringen hålla sig till vapendirektivets miniminivå, skriver Pia Clerté, svensk mästarinna i dynamiskt gevär.
En beväpnad självförsvarsrörelse för HBTQ-personer drar till sig uppmärksamhet i USA. I Sverige är det däremot i praktiken aldrig tillåtet för en privatperson att bära vapen i självförsvarssyfte. Vi är hänvisade till en överansträngd ordningsmakt – trots att lagen egentligen ger oss rätt att bära vapen för självförsvar.
Ett rättsfall i högsta förvaltningsdomstolen kan avgöra det svenska sportskyttets framtid. Tjänstemän hos Polismyndigheten försöker frånta civilsamhället rätten att bestämma vilka vapen som är lämpliga för sportskytte. I värsta fall kan de lyckas uppnå rättsligt vad de misslyckats med politiskt: Att hindra sportskyttar från att använda halvautomatiska gevär.