Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Statliga stöd fördjupar bostadsklyftorna

Ytterligare regleringar löser inte problem som i utgångspunkten orsakats av andra regleringar. Det gäller även tanken på statliga bolån för förstagångsköpare. Det är en åtgärd som framförallt kommer att gynna…

Vad Alfred Marshall kan lära oss om kanske-männen

En av höstens stora kulturdebatter handlar om dejting och ”kanske-män”, som inte på allvar vill binda sig i en relation. Eva Forslund tar nationalekonomins klassiker till hjälp för att redan ut vad debatten om ”kanske-männen” egentligen handlar om.

Det är andra intressen än klimatet som tjänar på att stänga Bromma

En ohelig allians av flygbolag på Arlanda och rödgröna flygmotståndare firar att en nedläggning av Bromma flygplats återigen aktualiserats. I själva verket är frågan om Bromma flygplats en utmärkt illustration av public choice-skolans idéer om hur företag försöker tillskansa sig vinster genom politiskt agerande, skriver Erik Lakomaa.

Förmånsbeskatta lägenhetsmyglarna

Återkommande avslöjas att personer i höga positioner fått hyreslägenheter på exklusiva adresser som förmåner. Nu senast inom Polisen. Det borde likställas med en rejäl lönehöjning, men hyresregleringen gör lägenheter till skattefria förmåner, skriver Fredrik Kopsch.

Regeringens förtäckta räddningspaket till godsjätten

I maj var det olagligt enligt regeringens rådgivare, men i höstbudgeten lades räddningspaketet till godstågsjätten fram som miljösatsning. Smedjan har granskat miljökompensationen som skräddarsyddes i Regeringskansliet för att kunna rädda Green Cargo och runda EU:s statsstödsregler. Konkurrenten Hector Rail talar om ett dråpslag mot branschen och är beredd dra regeringen inför EU-domstolen.

Baylan och de 600 miljarderna

Staten äger bolag för över 600 miljarder. Men politiker är dåliga företagsledare. I väntan på privatiseringar borde bolagen läggas i en fond med professionella förvaltare, skriver Niclas Hvalgren.

Det är institutionerna, dumbom!

Debatten rasar kring vilken politik som skapar social rörlighet, och hur man ska mäta den. En pålitlig och förutsägbar rättsstat, ett gott företagsklimat, ett bra utbildningssystem och en syn på rättvisa som inte i första hand bygger på stor omfördelning utan på goda möjligheter och ökande välstånd för alla, är en bra utgångspunkt, skriver Caspian Rehbinder.

Köp inte sossespinnet om las-utredningen

Regeringen ska nu genomföra las-utredningen. Det är en av de viktigaste liberala vinsterna och kommer ha betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt. Socialdemokraterna börjar redan försöka spinna det som någonting annat, men ingen borde låta sig luras av så genomskinlig vilseledning, skriver Caspian Rehbinder.

Piketty har fel om svensk ojämlikhet

I den franska kändisekonomen Thomas Pikettys nya bok spelar Sverige en framträdande roll. Med sitt fokus på socialdemokratisk omfördelningspolitik bortser Piketty emellertid från hur 1800-talets liberala reformer och den allmänna välståndsutveckling som följde bidragit till ett mer jämlikt samhälle, konstaterar Erik Liss.

Bättre LAS – för bägge parter

Inom kort ska fack och arbetsgivare redovisa resultatet av förhandlingarna om hur arbetsrätten kan reformeras. En lösning för arbetsmarknadens parter vore att hämta inspiration från chefsavtal och hitta en modell som i större utsträckning gör det möjligt att göra avvägningar mellan lön och anställningstrygghet, skriver Carl-Johan Westholm.

Ekonominestorn som formade Sverige

Få personer har haft lika stor betydelse för de senaste decenniernas svenska samhällsutveckling som Assar Lindbeck. De flesta lär förknippa Assar Lindbeck, som avled i slutet av augusti, med de strukturreformer som initierades i den så kallade Lindbeckkommissionen under nittiotalskrisen. Men hans vetenskapliga engagemang för en välfungerande marknadsekonomi sträcker sig hela vägen tillbaka till det tidiga 1960-talet, skriver nationalekonomerna Nils Lundgren och Hans Tson Söderström.

Så bör en frihetlig skattereform utformas

Skattesystemets utformning handlar ytterst om vilka värderingar vi vill ska genomsyra samhället. Det är ett perspektiv som alltför ofta lyser med sin frånvaro i en skattedebatt dominerad av nationalekonomiska avvägningar. När politiker och ekonomer nu drar upp planerna för en stor skattereform måste klassiskt liberala frihetsargument återigen ta plats i debatten, skriver Björn Hasselgren.

Innovationerna som försvann

Kostnaden av att inte ha frihet är större än vi tror. Den består av uteblivna varor och tjänster, men det räcker inte att uppskatta effektivitetsförluster av utebliven produktion. Det verkliga…

Ge inte EU beskattningsrätt

Coronapandemin har återupplivat förslaget om att ge EU beskattningsrätt. Det skulle innebära en stor maktförskjutning till EU, och ske utan legitimitet från medlemsstaternas befolkningar.

1 15 16 17 18 19 21