Hög och intensiv beskattning driver fram hänsynslös individualism, robotar är inget att vara rädd för och marknader ger ofta människor värdighet. Richard Davies beslöt sig för att resa världen runt för att se hur ekonomi verkligen fungerar. Resultatet, Extreme economies, ger många tänkvärda insikter om människor, samhällen och vad som är verkligt värdefullt.
En tredjedel. Så mycket varnar WTO för att världshandeln kan minska i år till följd av coronaviruset. Nu lär vi oss något viktigt om hur värde egentligen skapas – och vad som händer när det inte gör det.
Corona-pandemin har uppenbarat ett antal oroande tendenser och tankemönster i svensk politik och samhällssyn. Det finns en uppenbar risk att de åtgärder som tas till för att mildra krisen blir både bestående och skadliga för samhällets och ekonomins fortsatta utveckling.
Coronaviruset illustrerar behovet av en stram finanspolitik. Om Sverige hade lånat i högkonjunktur och låtit statsskulden stiga skulle de åtgärder som nu presenteras vara mer kostsamma att genomföra.
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Många oroar sig för att nationalism och protektionism kommer att stärkas i spåren av krisen. Men det måste inte bli så. Tvärtom kan den få fler att inse värdet av kapitalism, digitalisering och globalisering, menar Fredrik Erixon och Björn Weigel.
Den kinesiska staten arbetar aktivt för att etablera landet som en global stormakt, genom investeringar i andra länder. Men svenska politiker är blåögda inför innebörden av kinesiska uppköp och den kinesiska regimens grymhet. Det är skrämmande, menar Margareta Barabash, Tankesmedjan Frivärld.
Arbetskraftsinvandringen bidrar med tiotals miljarder kronor i skatteintäkter och produktion. För att värna dagens öppna system måste man vårda det. Moderaternas reformpaket visar att partiet tar ansvar för arbetskraftsinvandringen.
Trollkarlen från Chicago är något så ovanligt som en musikal om Milton Friedman. I sång och dans beskrivs hans liv och idéer. Trots vissa brister är det en fin framställning av ett nittonhundratal där planekonomin var ett riktigt hot även i väst.
Värnskatten innebar att höginkomsttagare fick behålla mindre än hälften av en löneökningar, den gjorde Sveriges marginalskatt till världens högsta, den minskade avkastningen på utbildning och den var förmodligen en förlust för statskassan. Därför finns det anledning att fira att värnskatten nu avskaffats.
Lärarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslår alla att skolan återförstatligas. Att koppla skolans problem till kommunaliseringen är dock svårt, och ett förstatligande skulle i stället föra med sig nya problem.
Hyresmarknaden har nått sin brytpunkt. Vi ser bostadsbrist, massombildningar och svarthandel. Trots det råder politiskt dödläge – ingen vill göra sig ihågkommen som den som chockhöjde hyrorna för Östermalmspensionärerna. I en ny bok menar fastighetsekonomen Fredrik Kopsch att endast fri hyressättning kan lösa krisen.
För trettio år sedan genomfördes Århundradets skattereform. Marginalskatterna sänktes till femtio procent, och i några år fick svenskarna faktiskt ha ”hälften kvar”. Anders Johnson minns förhandlingarna som ledde fram till jättereformen – och hur nära det var att de misslyckades.
Att behålla tung industri i Sverige är en av de effektivaste klimatåtgärderna. Svensk export av industriprodukter förhindrar lika stor mängd utsläpp i andra länder som vi svenskar faktiskt släpper ut. Dyra miljöregler motarbetar i praktiken vårt främsta miljöpolitiska verktyg.
Systembolagets monopol motiveras med att det minskar alkoholkonsumtionen, men forskningsstödet för det är svagt. Monopolet ger politiker en känsla av att de har kontroll över alkoholkonsumtionen, men känslan är ogrundad, skriver nationalekonomen David Sundén.
Skattehöjningar kommer inte att lösa välfärdens finansieringsproblem. Det kommer att krävas privat finansiering i form av egenavgifter och försäkringar för att få ekvationen att gå ihop. Det är ett hot mot vänsterns välfärdsmodell, så det är inte förvånande att de som försvarar dagens system skruvar upp tonläget.
Offentliga byggprojekt spräcker nästan alltid budget. Bara i Stockholm har det skett med bland annat Nya Slussen, Nya Karolinska och Friends arena. Anledningen är att alla inblandade – utom de skattebetalare som står för notan – tjänar på att man först gör glädjekalkyler och sedan, när budgeten spräcks, skjuter till nya pengar.
Om Frankrike vill ha en gemensam EU-budget måste Frankrike först kunna finansiera sin egen budget. I en ny bok försöker Frankrikes finansminister övertala oss att ställa upp på den franska visionen för EU, men ett land som inte haft en balanserad statsbudget sedan 1974 har vissa förtroendeproblem.
I de svenska bruksorterna lever globaliseringens vinnare och förlorare sida vid sida. Politiker och debattörer talar ofta om att Sverige delas mellan stad och land, men sällan om klyftan mellan globaliseringens två sidor. Den ena är arbetslöshet, krisande offentliga verksamheter och sociala problem. Den andra är världsledande företag med stort värdeskapande.
Denna sommar varnas det återigen för vattenbrist. Det bästa sättet att hushålla med en knapp resurs är att höja priset, men lagen sätter stopp. Reglerna bör ändras så att kommunerna får höja vattentaxan i en bristsituation, skriver Jacob Lundberg.