I Sverige har Socialdemokraterna kampanjat under parollen ”Svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas”. Samtidigt har de i EU varit en drivande kraft bakom det största hotet mot den svenska modellen: den sociala pelaren. Stefan Löfven, som byggde sin karriär i fackföreningsrörelsen, kan komma att gå till historien som mannen som inledde avvecklingen av den svenska modellen.
Stefan Löfven duckar för de allvarliga avslöjandena om extremismen som frodas i SSU. Men om inte partiet reagerar med krafttag mot de ansvariga i Skånedistriktet och förbundsledningen återstår att göra som både Moderaterna och Sverigedemokraterna har gjort: att klippa banden till ungdomsförbundet helt. Ett parti som berömmer sig om sin värdegrund har inte råd att samtidigt agera plantskola åt extremister.
Man kan inte samtidigt upprätthålla normer för vilka åsikter som är acceptabla att yttra, och driva en normkritisk agenda. I sin ovilja att göra det första har SSU och socialdemokratin hoppats att den som yttrar sig nedsättande om exempelvis HBTQ-personer eller judar av sig själv ska anpassa sig till majoriteten och byta åsikt. Men så fungerar det inte.
Stackars Dagens Nyheters ledarredaktion. Samma vecka som de äntligen bekänt politisk färg och kommit ut som socialdemokrater, efter att ha mumlat i skägget hela valrörelsen, så har Kvällsposten den dåliga smaken att dra fram en massa komprometterande uppgifter om SSU i allmänhetens ljus.
SSU i Skåne har tagits över av en aggressiv falang som bland annat sprider homofoba åsikter. Det sätter fingret på ett problem med den postkoloniala, intersektionella vänstern: Om man uppfattar vissa grupper som offer för ett kolonialt arv, blir det i sin tur problematiskt att som representant för majoritetssamhället rikta kritik mot dem. Det ger upphov till en undfallenhet som kan orsaka stora problem för socialdemokratin.
TIMBRO 40 ÅR. För arbetarrörelsens tankesmedjor och opinionsbildare har Timbro varit en betydelsefull motståndare, inspirationskälla och sparringpartner. Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen, har följt Timbros verksamhet sedan 1980-talet och menar att organisationen måste lära sig att den inte är en underdog längre.
Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn är tillbaka från Bokmässan i Göteborg och firar kanelbullens dag, till åminnelse av kampen mot löntagarfonderna.
Stefan Löfven borde inte ha kunnat bli varken partiledare eller statsminister. Slumpen gjorde att han blev både och. Denna märkliga kombination av sammanträffanden har bidragit till en av de mest dysfunktionella mandatperioderna i Sveriges demokratiska historia.
Socialdemokraternas storhetstid i Göteborg är över. Den nedåtgående spiral som lett S till det sämsta valresultatet på hundra år inleddes av partiets egen starke man i staden, Göran Johansson. Den ledarstil många så länge uppskattade honom för blev till slut partiets fall.
De svenska Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes. Partiet tappar stort bland den arbetande befolkningen. Men trots att partiets kärnväljare håller på att dö ut eller lämna för Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet står sig Socialdemokraterna relativt starka. I de invandrartäta utanförskapsområden där befolkningen växer snabbast samlar vänsterpartierna uppåt 90 procent av rösterna.
Är det något den gudsförgätna mandatperioden 2014–2018 lär oss så är det att politiker inte kan avstå från att använda den makt som väljarna har gett dem, utan att betala ett högt trovärdighetspris. Den legitima regeringsbildaren är den som kan utvinna bästa möjliga helhet ur summan av kompromisser – och vem det är vet vi ännu inte.
Sverigedemokraterna försöker ta över folkhemsbegreppet från Socialdemokraterna på samma sätt som Moderaterna tog över begreppet arbetarparti. Folkhemmet var dock en konservativ idéfigur innan det blev socialdemokratiskt. Kampen om begreppet har pågått i ett århundrade. Det handlar om att vinna privilegiet att formulera berättelsen om Sverige.
Sedan demokratins genombrott har Sverige styrts av regeringar som respekterat grundvalen för det demokratiska parlamentariska systemet. I praktiken har detta inneburit att Vänsterpartiet har uteslutits från att ta aktiv del i regeringsarbetet. Nu står vi inför ett scenbyte som är synnerligen oroväckande. Sverige behöver besparas skadliga socialistiska experiment. Rösta nej till en vänstersväng i söndagens val!
Att de traditionella maktpartierna går kräftgång i opinionen är inte ett tecken på en demokrati i kris, utan på ett partipolitiskt etablissemang som distanserat sig från medborgarna. En demokrati kan inte vara beroende av enskilda partier för att fungera. Kanske kan de gamla maktpartiernas kris tvärtom leda till den vitalisering som demokratin behöver.
Sverigedemokraternas vision för Sverige är en spegelbild av Socialdemokraternas samhällsbygge, där stat och civilsamhälle smälte samman och partiet trängde in i samhällets alla skrymslen och vrår. Den frihetligt sinnade som hoppats att Socialdemokraternas nedgång skulle innebära slutet på det socialdemokratiska samhället hoppas nog förgäves.
De 9 000 asylsökande utan asylskäl som nu beviljas asyl har hanterats så dåligt av regeringen att det är dags för riksdagen att väcka omröstning om en misstroendeförklaring. Återigen har den S-ledda regeringen visat sig oförmögen att sköta sitt jobb.
Socialdemokratins identitetskris fördjupas av de dåliga opinionssiffrorna – men kanske är det precis vad partiet behöver för att lösgöra sig från vänstermarginalen. Den nya boken ”Vad behövs för att rädda demokratin?” är den första ärliga självkritiken från S-håll på länge, skriver Janerik Larsson.
Socialdemokraterna och Hyresgästföreningen försöker skrämma väljare att rösta vänster genom att måla upp mörka resultat av ett omedelbart avskaffande av hyresregleringen. Det är bara det att inget parti har föreslagit något sådant. Socialdemokraterna slåss mot halmgubbar i bostadsdebatten – ett tydligt tecken på hur desperat Rörelsen börjar bli.
DEBATT. Regeringens giriga ekonomiska politik lyckas med konststycket att både göra skattebetalarna och staten fattigare. Sverige behöver sänkta marginalskatter och ett höjt grundavdrag, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt, ordförande respektive arbetsmarknadspolitisk talesperson för KDU.
MED OPPORTUNISMEN SOM IDEOLOGI. Socialdemokraternas dominans i svensk politik är över. Partiet saknar svar på tidens stora frågor och den opportunism som tidigare bidragit till dess exempellösa framgångar har blivit en belastning. Väljarna litar inte på ett parti som byter ståndpunkt lika ofta som andra byter skjorta.