Kulturkriget bygger inga hus
En materialistisk vänster som lovar allt åt alla växer. Men högern saknar svar.
8 december 2025
Som sig själva känner medierna andra
Medierna ljuger inte, men det betyder inte att vi alltid ska lita på deras bild av världen. Precis som alla andra riskerar journalisterna att utgå för mycket från sig själva.
Kurslitteratur ska inte könskvoteras
40 procent av kurslitteraturen vid Lunds universitets statsvetenskapliga institution måste vara skriven av kvinnor. Därmed signalerar universitetet att en författares kön är viktigare än vad han eller hon faktiskt skriver. Är det någonstans där en sådan människosyn verkligen gör skada, så är det vid universiteten.
Gör inte skolbarn till integrationspolitiska redskap
Varje skolbarn måste vara ett mål i sig själv, inte ett redskap för att hantera politiska misslyckanden. När regeringen vill inskränka det fria skolvalet som en desperat integrationspolitisk åtgärd speglar det en människosyn där medborgarna existerar för staten och inte tvärtom.
Svenska spelutvecklare i det amerikanska kulturkriget
USA:s kulturkrig utspelas i dag på digitala slagfält. Ett företag från Sverige har lyckats hamna mitt i striden och ger ammunition åt båda sidor. Finns det ett alternativ till polariseringen?
Hellre pengar i handen än subventionerade skateboardparker
250 000 svenska medborgare lever i ekonomisk utsatthet trots att de har jobb. För dem innebär det svenska skattesystemet att de, i stället för att ha egna marginaler, betalar höga skatter men inte alltid får tillbaka dem på bästa sätt. Den som nätt och jämt får ekonomin att gå runt får både mer nytta och mer frihet av pengar de själva bestämmer över, än av pengar som det offentliga fördelar.
En berättelse om utbrändhet
I en ny film berättas historien om Tim Bergling, som under artistnamnet Avicii har tagit världen med storm. Samtidigt har han lidit av stress, ångest och utbrändhet. Filmen visar att framgångsrika artister är människor även de. De brottas med samma utmaningar som helt vanliga människor.
Sociala medier börjar bli för mäktiga för det offentliga samtalets bästa
Inom en snar framtid kommer det förmodligen vara närmast omöjligt att nå ut till Facebook-publiken utan att betala. Makten över det offentliga samtalet, som tidigare delades av ett rätt stort antal tidningsredaktioner, börjar alltmer tas över av ett fåtal sociala medier. De som hade höga förhoppningar på sociala medier som en demokratisk kraft, kommer med all sannolikhet att bli besvikna.
Iransk populärkultur som utmanar statsideologin
Den iranska popen växte fram under 60- och 70-talen, delvis som en spegling av Pahlavidynastins statsideologi och dess försök att modernisera landet. Men populärkulturen förblev inte alltid statsideologin trogen, utan utmanade den. Dariush Eghbali, en av den tidens än i dag verksamma artister, som med sina samhällskritiska och socialt engagerade låtar blivit en frihetssymbol för det iranska folket under fyra decennier, gästade nyligen Stockholm.
Offerkoftan som blivit en statussymbol
Förr beundrade man den som fötts med de bästa av förutsättningar. Sedan beundrade man den som trotsat sina dåliga förutsättningar och blivit något. Dagens yngre generation verkar snarast se de dåliga förutsättningarna som idealet – huruvida man gör något av dem är inte längre intressant.
Rädslan för kunskap
För att bli en del av det svenska samhället, för att kunna få ett bra arbete och fungera i samklang med sina medmänniskor, är kunskap i svenska språket en förutsättning. För att kunna tala, läsa och skriva bra svenska krävs förtrogenhet med ungefär tolv tusen svenska ord. Dessa lär man sig bäst genom att under ständig repetition lära sig ett hundratal nya glosor i veckan.
DEBATT: Missionärernas ”kulturimperialism” förutsättning för demokratiutvecklingen
Var västerländska missionärer kulturimperialister utsända på kolonialmakternas uppdrag, eller resulterade deras arbete i något gott? Ny forskning visar att tvärtemot populära postkoloniala idéer om att samtliga kontakter med västvärlden under kolonialismen var negativa, var kristna missionärer katalysatorer för demokratiska reformer som vi i dag tar för givet.
Med svälten som vapen
Holodomor – den av Stalin beordrade svältkatastrofen i Ukraina 1932–33 – berövade 3,9 miljoner ukrainare livet. Av dem var 3,5 miljoner bönder, i Europas bördigaste land. Bland kommunismens många förbrytelser mot mänskligheten sticker ändå svältdöden i Ukraina ut som en av de grymmare. Mårten Ericson har läst Anne Applebaums bok Red Famine.
Skattefinansierad konst höjd över all kritik
De som påstår att konstens syfte är att väcka diskussioner eller att provocera är sällan intresserade av att diskutera konst eller att bli provocerade själva. För dem är konsten i stället en statusmarkör som skiljer dem själva från den tarvliga allmänheten. Därför kan den som kritiserar exempelvis menskonst eller slokande flaggstänger avfärdas som konstfientlig, eftersom den brutit mot det verkliga tabut i konstvärlden: att inte rätta sig i ledet.
Wikimedierna och eftermälet
En utgivares beslut att namnge en person anklagad för ett brott får mer långtgående följder än tillfällig vanära. När en tidning hänger ut påstådda förövare i kölvattnet av "metoo"-kampanjen riskerar beskyllningarna att hamna i personens CV för all framtid. På Wikipedia.
Jakten på ekologiska procent kostar miljarder
60 procent av all mat i offentlig upphandling ska vara ekologisk 2030, är målsättningen i handlingsplanen till regeringens livsmedelsstrategi. Det kan innebära merkostnader på miljardnivå. Miljövinsterna med ekologiskt är däremot oklara. Jakten på procent riskerar att bli ett dyrt prestigeprojekt för det offentliga, snarare än en strävan efter en bättre miljö.
Är verkligen ledarskribenter tidningarnas superstjärnor?
En gång i tiden personifierade ledarsidan tidningens själ. I dag har de reducerats till isolerade öar där de landstigna inte är en självklar del av den övriga tidningen. Bengt-Olof Dike ifrågasätter Siri Steijers påstående att dagens ledarskribenter är tidningarnas superstjärnor och undrar om de inte i själva verket bara är kändisar.
Tiggeriet är inte det verkliga problemet
Tiggeriförbud blir en allt populärare idé. I praktiken vore det dock bara trubbig symbolpolitik. De verkliga problemen är den människohandel och de tältläger som associeras med tiggeriet, och de åtgärdar vi inte med ett förbud mot att be om pengar. Vad som behövs är avhysningar och hårdare tag mot trafficking.
General, gentleman, geopolitiker
Militären och statsmannen Gustaf Mannerheim har spelat en avgörande roll i Finlands historia. I år skulle han ha fyllt 150 år, och i en ny biografi tecknar historikern Henrik Meinander ett porträtt av en kompetent militär och geopolitisk balanskonstnär.
Kvällspressen och kårandan
Kvällspressens förtroendekapital är kört i botten. Krishanteringen efter våldtäktsanklagelserna mot en känd Aftonbladetmedarbetare har förvärrat situationen ytterligare. Om kvällspressen skall återfå någon form av trovärdighet måste de göra upp med kåranda och dubbla måttstockar. Lars Anders Johansson svarar Expressens kulturchef Karin Olsson.
Därför är gig-ekonomin bra för arbetstagarna
Den svenska modellen på arbetsmarknaden utgår ifrån att arbetstagarna alltid är i underläge. Den nya plattforsmekonomin kommer, enligt modellens förespråkare, att minska arbetstagarnas makt ytterligare. Men tänk om det är tvärt om? Gig-ekonomin öppnar dörrar som är stängda på den traditionella arbetsmarknaden.