Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Därför är gig-ekonomin bra för arbetstagarna

Den svenska modellen på arbetsmarknaden utgår ifrån att arbetstagarna alltid är i underläge. Den nya plattforsmekonomin kommer, enligt modellens förespråkare, att minska arbetstagarnas makt ytterligare. Men tänk om det är tvärt om? Gig-ekonomin öppnar dörrar som är stängda på den traditionella arbetsmarknaden.

Har vi slutat växa upp?

Just nu blir ungdomar äldre utan att riktigt växa upp; en sorts Peter Pan-generation som inte tar steget över i vuxenlivet. I en ny bok analyserar den amerikanske senatorn Ben Sasse vad det beror på, och hans problembeskrivning stämmer väl in på Sverige. Ålderssegregation, dålig impulskontroll och oförmåga till kritiskt tänkande riskerar att skada både vår konkurrenskraft och vår demokrati.

Vetenskapsakademien borde veta att paternalism inte är frihetlig

Årets ekonomipristagare, Richard H Thaler, är spännande. Tyvärr visar han även prov på viss naivitet. Att individer inte alltid agerar rationellt behöver inte innebära X – eller att staten bör försöka ”knuffa människor i rätt riktning”. Thalers slutsatser öppnar upp för statliga interventioner i människors privatliv, och Vetenskapsakademien verkar inte låtsas om det över huvud taget.

Vår nya Melloskatt

Enligt ett nytt förslag kommer dina skattepengar i framtiden att gå direkt till public service-bolagen. Tanken är, förutom att öka public service-bolagens intäkter, att politikerna inte ska lägga sig i deras verksamhet. Desto större anledning för dig som finansiär att göra det.

Staten ska inte driva på urbaniseringen

Staten är i dag pådrivare av urbaniseringen i Sverige. Genom en politik som enbart utgår från storstädernas perspektiv dräneras landsbygden på liv och förutsättningar, samtidigt som överhettade storstadsområden dignar under trycket. Genom huvudlösa centraliseringsbeslut och missriktade infrastruktursatsningar driver staten en politik som destruktiv för både landsbygden och städerna.

Dramaten ska inte vara plattform år extremister

Om en månad har en föreställning om islamofobi premiär på Dramaten. En av personerna föreställningen är uppbyggd kring är Amanj Aziz, en extremist som flera gånger har spridit och försvarat homofoba, antisemitiska och kvinnoföraktande budskap. Att låta honom komma till tals som representant för muslimer är att göra vanliga muslimer en otjänst, och spela extremnationalister rakt i händerna, skriver Sofie Löwenmark.

Förtroendet för kvällspressen är förbrukat

Den som anat att det finns ett skråtänkande i Stockholms medieelit har nu fått vatten på sin kvarn. När en egen medarbetare på Aftonbladet anklagas för sexuella övergrepp gäller helt andra publicistiska principer än de som tillämpades i liknande fall bara för några veckor sedan.

Sverige är möjligheternas land på helt fel sätt

Regeringen gör reklam utomlands för Sveriges generösa bidragssystem. Det säger en hel del om Sverige, men också om synen på människor som flyttar hit. Sverige borde inte vara ett land dit man kommer för att leva på bidrag, utan ett land dit man kommer för att göra karriär, starta företag och bygga något eget.

Bör Stockholm få existera?

Stockholm är Sveriges populäraste plats att bo på. Ändå hade staden, med dagens byggregler, aldrig fått byggas i dag. Tillsammans lämnar strandskydd, bullerregler och handikappanpassningar inget utrymme för den sortens städer som människor faktiskt uppskattar.

Infrastrukturpolitik för politikerna själva

Regeringens infrastrukturpolitik utgår från storstädernas perspektiv och önskemål. De planerade snabbtågen mellan Stockholm och Göteborg och den statligt subventionerade flygplatsen i Sälen är bara några exempel på hur politiker i Stockholm prioriterar sina egna intressen och lämnar resten av landet att förtvina.

TT ser över rutiner efter felaktig vinstnyhet

En felaktigt presenterad nyhet i Dagens Industri fick TT att dra tillbaka sin notis och konstatera att gymnasieminister Anna Ekström uttalat sig på felaktiga premisser. Men det hade begränsad effekt. Många av de tidningar som publicerade den ursprungliga texten struntade i TT:s uppmaning. TT:s redaktionschef Daniel Kjellberg medger att systemet med rättelser inte fungerar tillräckligt bra och lovar att se över rutinerna.

Snart är alla ledarskribenter

I dag är många ledarskribenter mediala superstjärnor, ett uppsving för genren som få spådde för 20 år sedan. Samtidigt konkurrerar ledarjournalistiken med de alltmer omfattande kommentarerna på nyhetsplats. Kanske kommer åtskillnaden mellan ledar- och nyhetsredaktionen visa sig vara en parentes i historien.

Låt oss ha det lite tråkigt

Det verkar inte vara populärt med reformer för att öka sparandet. Skuldsättningen ökar och politiker och Riksbanken skyller bolånefesten på varandra. Vem ska vid nästa finansiella kris försvara sig med att vi i vart fall hade roligt på vägen?

Jakten på mänsklighetens gränser fortsätter att imponera

Blade Runner 2049 är ett mästerverk i sin egen rätt. I stället för att parasitera på föregångaren expanderar den frågeställningarna från originalet: Hur liten kan egentligen skillnaden mellan människor och replikanter vara utan att bli betydelselös? Är de människor – och måste de vara människor för att ha rättigheter?

Läs först, kritisera sedan

En grundregel i det offentliga samtalet, såväl i kulturdebatten som i sociala medier, borde vara att först ta del av det som man kritiserar. Oavsett om det handlar om artiklar på nätet eller teaterpjäser har ens kritik noll trovärdighet om man inte vet vad man pratar om. Den som är kritisk till provokationen som marknadsföringsstrategi bör dessutom undvika att svälja betet.

Att rapportera om ett Twitterkonto

Ett förändrat medielandskap skapar hela tiden nya typer av konflikter. För medierna är det inte alltid lätt att välja vilka som är värda att bevaka. Det visade sig när Svenska Institutet blockerade tusentals svenskar från sitt Sweden-konto, med anklagelser om högerextremism och våldshetsande. Hur viktigt är egentligen ett Twitterkonto?

Uppgörelse med en narcissistisk världsbild

I sin nya bok Gränser gör Torbjörn Elensky upp med Västvärldens självbild som boven i dramat. Våra invanda idéer om kultur, rasism och förtryck håller inte när man utforskar världen utanför. Men kanske finns det hopp om en förändrad uppfattning, skriver författaren och journalisten Bengt G Nilsson.

Årets Skolkommun: Lärarförbundet låter sina teser bevisa sig själva

Lärarförbundets storsatsning på ”Årets skolkommun” får varje år stor uppmärksamhet, men vad medierna missar är att fackförbundet snarare mäter sina egna hjärtefrågor än hur bra skolorna faktiskt är. Kommuner där eleverna får bra resultat på nationella proven, får dåligt betyg för att andelen utbildade lärare är låg. ”Årets skolkommun” är snarare en belöning till kommuner som följer Lärarförbundets önskemål än en bedömning av skolans kvalitet.

Skaffa dig ett bibliotek innan det är för sent

I det så kallade informationssamhället kontrolleras tillgången till kultur och information och kultur av andra än oss själva. Filmer och album kan försvinna från streamingtjänsterna och böcker plötsligt bli svårare att få tag på. Det bästa sättet att göra sig oberoende av tidens trender och nervösa åsiktspoliser är att bygga sitt eget bibliotek.

Beskattningen av hypotetiska förmåner måste upphöra

Svenska staten beskattar i princip allt som rör sig – och mer därtill. Förmånsbeskattning, som drabbar privatpersoner som genom sitt företag eller sin arbetsgivare har tillgång till exempelvis bil, båt eller gratis parkeringsplats, är i praktiken en skatt på hypotetiska förmåner. Man behöver inte ens utnyttja förmånen; att möjligheten finns räcker. Det är ett absurt hinder för de företag som vill göra sina anställdas liv lite enklare och bekvämare.

1 185 186 187 188 189 202