Den som anat att det finns ett skråtänkande i Stockholms medieelit har nu fått vatten på sin kvarn. När en egen medarbetare på Aftonbladet anklagas för sexuella övergrepp gäller helt andra publicistiska principer än de som tillämpades i liknande fall bara för några veckor sedan.
Regeringen gör reklam utomlands för Sveriges generösa bidragssystem. Det säger en hel del om Sverige, men också om synen på människor som flyttar hit. Sverige borde inte vara ett land dit man kommer för att leva på bidrag, utan ett land dit man kommer för att göra karriär, starta företag och bygga något eget.
Stockholm är Sveriges populäraste plats att bo på. Ändå hade staden, med dagens byggregler, aldrig fått byggas i dag. Tillsammans lämnar strandskydd, bullerregler och handikappanpassningar inget utrymme för den sortens städer som människor faktiskt uppskattar.
Regeringens infrastrukturpolitik utgår från storstädernas perspektiv och önskemål. De planerade snabbtågen mellan Stockholm och Göteborg och den statligt subventionerade flygplatsen i Sälen är bara några exempel på hur politiker i Stockholm prioriterar sina egna intressen och lämnar resten av landet att förtvina.
En felaktigt presenterad nyhet i Dagens Industri fick TT att dra tillbaka sin notis och konstatera att gymnasieminister Anna Ekström uttalat sig på felaktiga premisser. Men det hade begränsad effekt. Många av de tidningar som publicerade den ursprungliga texten struntade i TT:s uppmaning. TT:s redaktionschef Daniel Kjellberg medger att systemet med rättelser inte fungerar tillräckligt bra och lovar att se över rutinerna.
I dag är många ledarskribenter mediala superstjärnor, ett uppsving för genren som få spådde för 20 år sedan. Samtidigt konkurrerar ledarjournalistiken med de alltmer omfattande kommentarerna på nyhetsplats. Kanske kommer åtskillnaden mellan ledar- och nyhetsredaktionen visa sig vara en parentes i historien.
Det verkar inte vara populärt med reformer för att öka sparandet. Skuldsättningen ökar och politiker och Riksbanken skyller bolånefesten på varandra. Vem ska vid nästa finansiella kris försvara sig med att vi i vart fall hade roligt på vägen?
För dem som ser världen genom ett raster av postkolonial teori och orientalismkritik är flyktingar från vissa världsdelar en resurs som kan utnyttjas för att bevisa de egna teorierna, skriver Eli Göndör, ansvarig för integrationsfrågor, i ett reportage i tidskriften Fokus.
Blade Runner 2049 är ett mästerverk i sin egen rätt. I stället för att parasitera på föregångaren expanderar den frågeställningarna från originalet: Hur liten kan egentligen skillnaden mellan människor och replikanter vara utan att bli betydelselös? Är de människor – och måste de vara människor för att ha rättigheter?
Hyresregleringen är en subventionskarusell som gynnar starka grupper på bekostnad av andrahandshyresgäster och skattebetalare, menar Estrid Faust, jurist, och Gustav Karreskog, doktorand i nationalekonomi, i rapporten ”Vägen till marknadshyror”. De föreslår att hyresregleringen avskaffas helt för nya hyreskontrakt och att marknadshyror gradvis fasas in för existerade kontrakt.
Hyresregleringen begränsar utbudet av hyresrätter, minskar den sociala rörligheten och pressar ut människor på den svarta marknaden, menar Emil Bustos, doktorand i nationalekonomi, och Elis Örjes, masterstudent i nationalekonomi, i rapporten ”En reformerad hyresmarknad för ökad jämlikhet”. De har båda tidigare varit ordförande för Socialdemokratiska ekonomklubben. För att lösa problemen föreslår de att marknadshyror ska gälla vid nya kontrakt, så att hyressättningen gradvis blir marknadsanpassad.
En grundregel i det offentliga samtalet, såväl i kulturdebatten som i sociala medier, borde vara att först ta del av det som man kritiserar. Oavsett om det handlar om artiklar på nätet eller teaterpjäser har ens kritik noll trovärdighet om man inte vet vad man pratar om. Den som är kritisk till provokationen som marknadsföringsstrategi bör dessutom undvika att svälja betet.
Ett förändrat medielandskap skapar hela tiden nya typer av konflikter. För medierna är det inte alltid lätt att välja vilka som är värda att bevaka. Det visade sig när Svenska Institutet blockerade tusentals svenskar från sitt Sweden-konto, med anklagelser om högerextremism och våldshetsande. Hur viktigt är egentligen ett Twitterkonto?
I sin nya bok Gränser gör Torbjörn Elensky upp med Västvärldens självbild som boven i dramat. Våra invanda idéer om kultur, rasism och förtryck håller inte när man utforskar världen utanför. Men kanske finns det hopp om en förändrad uppfattning, skriver författaren och journalisten Bengt G Nilsson.
Lärarförbundets storsatsning på ”Årets skolkommun” får varje år stor uppmärksamhet, men vad medierna missar är att fackförbundet snarare mäter sina egna hjärtefrågor än hur bra skolorna faktiskt är. Kommuner där eleverna får bra resultat på nationella proven, får dåligt betyg för att andelen utbildade lärare är låg. ”Årets skolkommun” är snarare en belöning till kommuner som följer Lärarförbundets önskemål än en bedömning av skolans kvalitet.
I det så kallade informationssamhället kontrolleras tillgången till kultur och information och kultur av andra än oss själva. Filmer och album kan försvinna från streamingtjänsterna och böcker plötsligt bli svårare att få tag på. Det bästa sättet att göra sig oberoende av tidens trender och nervösa åsiktspoliser är att bygga sitt eget bibliotek.
Svenska staten beskattar i princip allt som rör sig – och mer därtill. Förmånsbeskattning, som drabbar privatpersoner som genom sitt företag eller sin arbetsgivare har tillgång till exempelvis bil, båt eller gratis parkeringsplats, är i praktiken en skatt på hypotetiska förmåner. Man behöver inte ens utnyttja förmånen; att möjligheten finns räcker. Det är ett absurt hinder för de företag som vill göra sina anställdas liv lite enklare och bekvämare.
Ulf Kristersson briljerade i sin första partiledardebatt, men missade en viktig poäng mot Stefan Löfven. Det är inte Moderaterna som är ett lönesänkarparti, det är Socialdemokraterna, som genom sina skattehöjningar gör att människor får så lite som möjligt kvar efter skatt. Att Kristersson vann debatten är lovande. Folk låter sig inte luras när Löfven försöker få dem att tro att det är M som vill sänka lönerna.
”Multikulturalismen har misslyckats”, det skriver Erik Helmerson, ledarskribent på Dagens Nyheter, i en recension av Eli Göndörs bok ”Religionskollision: Majoritet, minoritet och toleransens gränser” som lanseras 10 september på Timbro förlag.
Minoritetens anpassning och majoritetens tolerans. Det brukar uppfattas som huvudingredienserna för att det mångkulturella samhället ska fungera. Men vad händer när det istället är två majoritetskulturer som möts? Det frågar sig Eli Göndör, ansvarig för integrationsfrågor vid Timbro, i sin nya bok.