Statsminister Stefan Löfven må sakna politisk erfarenhet, men det ursäktar inte hans påståenden att parlamentarism innebär att alla partier är skyldiga att genomföra regeringens politik, eller att riksdagen måste ha förtroende för regeringen. Riksdagen är överställd regeringen på alla sätt och vis.
200 års historia avhandlas med varierande djup i Svante Nordins nya bok. Författaren växer nya insikter för de epoker han själv tycks mest intresserad av, men lämnar andra mindre utforskade. Hur Sverige fick sin demokrati blir klart och tydligt. Om vad som ledde fram till det finns betydligt mer att berätta än det Nordin avslöjar.
Efter samtalet med Jimmie Åkesson har Ulf Kristersson anklagats för svek och lögner, både av sina politiska motståndare och besvikna högerväljare. Men Kristersson följer endast de politiska spelreglerna. Parlamentarismen förutsätter nämligen samtal och kompromisser.
De 30 åren sedan Östeuropa befriade sig från kommunismen har inte lett till att liberalismen står starkare. Flera motkrafter har skapat en mer förvirrad värld. Statsvetaren Ivan Krastev och juristen Stephen Holmes försöker i en längre essä testa sina insikter mot verkligheten.
Det är inte Brexit vi borde oroa oss för, utan alternativet, menar journalisten och författaren David Goodhart. Värderingssprickan mellan vad han kallar anywheres och somewheres är orsaken till att britterna röstade för Brexit från första början, och den kommer att bli betydligt värre om inte det politiska etablissemanget för en gångs skull ger vika för resten av Storbritannien.
Flera mänskliga rättigheter, som rätten till personlig integritet och rätten till en rättvis rättegång, står lågt i kurs i Sverige. I en sådan situation måste vi akta oss för att ge efter för majoritetens tyranni. Allt är inte guld som glimmar, och allt som är demokratiskt beslutat är heller inte alltid rätt.
Att tjänstemännen blir allt färre medan aktivisterna tar allt större plats är ett demokratiskt problem. Tekniken erbjuder dock en möjlig lösning. Automatiseringen av offentlig sektor kan användas till att avväpna aktivisterna och återupprätta tjänstemannaidealet.
DEBATT. Den svenska representativa demokratin är inte slutpunkten för demokratins utveckling. Folkomröstningar är en form av medborgerligt beslutsfattande som kan komplettera systemet och hjälpa det att bättre tillgodose medborgarnas behov, skriver Daniel Nordenström, Direktdemokraterna.
Folkomröstningar är inte alltid bra för demokratin. När de används i komplexa frågor, eller frågor där alla alternativ inte ens existerar ännu, kan de tvärtom skada förtroendet för folkstyret. Låt oss slippa dem framöver.
Elever i Umeå tvingas delta i en klimatmanifestation, och det är ingen isolerad händelse. Det är problematiskt, eftersom demonstrationerna utgör ett politiskt ställningstagande. De som kommenderas ut att ta politisk ställning på skoltid borde vägra, och skolka på riktigt.
70 år efter maktövertagandet över Kina menar Kommunistpartiet att man måste vara lojal till partiet för att vara en patriot. Denna argumentationslinje har en del västerländska ledare understött genom att hävda att Kina är ett hot på grund av en civilisationskonflikt. Men det är inte den kinesiska civilisationen som är ett hot, utan Kinas politiska system.
Sveriges grundlagar fastslår inte vad som är meningen med Sverige som nation eller med vårt statsskick och vår offentliga sektor. Samtidigt har vi bland världens högsta skattetryck och en mycket stor offentlig sektor. En rätt utformad paragraf om vad syftet med staten ska vara, skulle kunna innebära en nyttig begränsning av statens omfattning.
Offentliga byggprojekt spräcker nästan alltid budget. Bara i Stockholm har det skett med bland annat Nya Slussen, Nya Karolinska och Friends arena. Anledningen är att alla inblandade – utom de skattebetalare som står för notan – tjänar på att man först gör glädjekalkyler och sedan, när budgeten spräcks, skjuter till nya pengar.
Majoritetsstyre är ett uselt sätt att organisera samhället bortom statens snäva ramar. Det argumenterar Kevin D Williamson för i sin nya bok. Den tänkande individen är grundbulten i ett fungerande samhälle – och ju snabbare pöbelväldet växer, desto mindre blir utrymmet för självständigt tänkande.
Det brittiska folket röstade för att lämna EU och parlamentet röstade för att följa deras vilja. Nu låtsas Brexitmotståndarna som om ett nej till EU inte alls är ett nej, och gör allt för att hindra folkviljan från att få genomslag. Premiärminister Boris Johnson har att välja mellan att svika parlamentet och att svika väljarna.
Boris Johnson kämpar för att uppfylla vallöften och genomdriva det brittiska folkets vilja så som den uttryckts såväl i folkomröstningen som i parlamentariska omröstningar. En rad parlamentariker sätter sig på tvären, även i hans eget parti. Obstruerandet mot genomförandet av Brexit är en demokratisk travesti, skriver Daniel Åkerman, statsvetarstudent i Uppsala.
Emma Carlsson Löfdahl har fortsatt kvittera ut arvode från riksdagen samtidigt som hon utretts för bedrägeri. Riksdagsledamöter ska inte tvingas avgå på grund av brottsmisstankar – de kan vara ogrundade. Men de ska inte heller kunna säga att de tar time out och sedan lyfta arvode för en tom stol. Riksdagen behöver genomtänkta time out-regler.
Psykologiska mekanismer gör politiker mer benägna att anpassa sig efter andra politiker än efter sina väljare, och enskilda aktivister kan styra hela organisationer i sin egen riktning. Ska vi kunna motverka det krävs goda institutioner.
Den brittiska regeringen har återinstallerat den konservative filosofen Roger Scruton som ordförande för en bostadskommission, en post från vilken han fick sparken efter en smutskastningskampanj från vänster. Det är hög tid att också den svenska borgerligheten slutar låta vänstermegafoner definiera vem som ska få komma till tals i offentligheten.
EU-parlamentet saknar legitimitet och kontrollmakten är obefintlig. Därmed fattar parlamentet beslut utan att på ett effektivt sätt behöva stå till svars inför väljarna. Det är helt enkelt dags att lägga ner det.