Kulturkriget bygger inga hus
En materialistisk vänster som lovar allt åt alla växer. Men högern saknar svar.
8 december 2025
Teorin om de många små förolämpningarnas betydelse
Ansamlingen av många små förolämpningar är en underskattad politisk kraft. Det är ofta de små irriterande detaljerna i vardagen som till slut får bägaren att rinna över och människor att byta uppfattning. Därför leker staten med elden när den fattar beslut som snarare trakasserar medborgarna än stärker samhället.
När svarta pengar ger förtur på bostadsmarknaden
Göteborgs stad vill hjälpa den som har pengar till en kontantinsats, men inte kan sätta in dessa på banken, att köpa en bostad. I praktiken skulle det innebära att den som redan har pengar, men som har tjänat dem på ohederligt sätt, ges företräde framför dem som verkligen är chanslösa på den svenska bostadsmarknaden.
Så vred KD debatten ur händerna på C och SD
Att Kristdemokraterna utmanar vänsterblocket på kulturområdet är välkommet. Ebba Busch Thor gör det som Moderaterna borde ha gjort för länge sedan. Med en borgerlighet som vågar ta debatten även i kulturfrågorna berövas Sverigedemokraterna ett av sina viktigaste säljargument, och den missvisande GAL/TAN-skalan kan begravas en gång för alla.
Metoo-miljonerna är plakatpolitik
Svenska myndigheter fick 60 miljoner kronor att spendera på Metoo-satsningar. Hälften har de inte ens lyckats göra av med; hälften har gått till personalkonferenser, informationsbroschyrer och att åka på datorspelsmässa. Problem försvinner dock inte bara för att man häller pengar över dem, och skattebetalarna har bättre saker att lägga sina pengar på än regeringens plakatpolitik.
Myten om de rovgiriga träpatronerna
Svindlande affärer där skogsbönder på 1800-talet lurades att sälja sin skog till rovlystna bolag har varit ett tacksamt ämne, inte minst i böcker, på film och teater. Men felaktigheten i denna klasskampsretorik har forskningen punkterat för länge sedan. Det så kallade baggböleriet är på många sätt en ren myt.
Att ifrågasätta auktoriteter är inte att hota demokratin
Under ett halvt sekel har kritik mot auktoriteter beskrivits som ett arbete i demokratins tjänst. När DN-journalisten Nathan Shachar kritiserade den postkoloniale professorn Edward Said liknades han däremot vid Viktor Orbán. När forna auktoriteter bytts ut mot nya har det plötsligt blivit ett hot mot demokratin att på vetenskaplig grund ifrågasätta auktoriteter.
Så slutade vi ängslas över sägner, och började älska vampyren
Vampyren som vi känner den trädde fram ur skuggorna i mötet mellan industrialismens rationalitet och det gamla samhällets vidskeplighet. För varje epok har vampyren blivit en spegel för samtidens rädslor och längtan. Amanda Broberg har läst en ny bok om blodsugarnas kulturhistoria.
DEBATT: Låt inte glädjedödarna vinna
Humorlösa byråkratiska folkhälsoingenjörer stjäl den ena friheten efter den andra från människor som förr eller senare kommer att få nog. Det rökförbud som träder i kraft till sommaren är bara ett av många exempel. Vi behöver sätta stopp för plakatpolitik som förs mot samhällsproblem som knappt existerar, skriver Frans Sporsén och Myra Åhbeck Öhrman.
37: Nyårsspecial
Mitt i alla nedslående spaningar inför 2019 och sammanfattningar av 2018 (otrygghet, identitetspolitik, förmynderi och så vidare) går det att identifiera några ljuspunkter.
Mats Olin: Nog lutar public service vänster
Public service hävdar ofta att journalisternas åsikter inte påverkar nyhetsrapporteringen. Men journalister är inga maskiner, och tittar man på helhetsbilden av SVT:s och SR:s produktion blir det tydligt att de problemformuleringar som är typiska för public service-kanalerna påfallande ofta sammanfaller med de problemformuleringar som är typiskt ”vänster”, skriver Mats Olin, Näringslivets medieinstitut.
Dansk författare förutspår mångkulturens baksidor
En ny dystopisk roman beskriver ett segregerat Danmark där dåligt anpassade invandrare deporteras och etniska konflikter präglar gatubilden. Eliten har dragit sig undan till Lolland. Det obehagligaste är dock inte våldet eller deportationerna, utan huvudpersonernas apatiska inställning till samhällsförändringarna, skriver Karin Pihl.
Arbetarrörelsens förödande självbedrägeri
Arbetarrörelsen förstår inte varför Socialdemokraterna gjorde ett katastrofval eftersom arbetarrörelsen varken förstår sig själv eller väljarna. Dagens socialdemokrati är ett socialliberalt projekt utan insikt om skillnaden mellan klyftor och skillnader, eller mellan ägande och kontroll, skriver statsvetaren Stig-Björn Ljunggren efter att ha läst tankesmedjan Katalys valanalys.
Straffa inte Svensson för fyrverkerimissbruket
Nästa nyår kommer det vara förbjudet för gemene man att hälsa det nya året med fyrverkeriraketer. Förbudet är en form av statlig kollektiv bestraffning, oavsett om syftet är att minimera olyckor eller om det i själva verket handlar om en naiv förhoppning att den icke laglydiga minoriteten nu ska sluta skjuta raketer mot människor.
Så möter vi tidens och tillvarons stormbyar
Sverige och dess kommande regering står inför stora utmaningar. Då finns lärdomar att dra från seglingens värld: Segelbåtar välter väldigt sällan runt. Blåser det tillräckligt lägger sig båten ner och vindarna blåser över. Det är bara att gå upp i vind igen och fånga vinden ånyo. Det borde vara grunden för vårt gemensamma nyårslöfte inför 2019.
36: Bengt G Nilsson
Författaren och journalisten Bengt G Nilsson ger sitt perspektiv på Israel-Palestina-konflikten, Västsahara och den kulturrelativism som ofta präglar mötet med andra kulturer.
Att göra en halmgubbe av en nationalekonom
En aktuell bok om Nobelpristagaren James M Buchanan gör en halmgubbe av en av efterkrigstidens viktigaste samhällsvetare, i ett försök att utmåla honom som ett nav i reaktionär opinionsbildning. Den som vill förstå den politiska makten har goda skäl att bortse från den beskrivningen.
Det behövs mer konsekvens i åldersbedömningarna
Det är krångligt det här med barn. Men det betyder inte att man kan använda minderårighet som ett argument ibland, och helt strunta i det i andra lägen. Samhället måste orka vara konsekvent i hur det behandlar barn, ungdomar och unga vuxna – och göra det i någorlunda harmoni med vetenskapen.
Demokrati utan funktionskrav
Samtidigt som den svenska demokratin firar sitt 100-årsjubileum, och i allmänhet fungerar bra, har den under hösten visat på brister som närmar sig ett fiasko. Riksdagen skall vara den främsta garanten för att folkets vilja kommer till uttryck. Att den så länge misslyckats med att utse en regering är ett problem för systemets långsiktiga trovärdighet.
Julmiraklet 2018 i ett sekulariserat Stockholm
Hur hade det gått till om världens frälsare hade fötts i Stockholm 2018? Till att börja med hade vi inte haft den tideräkning vi utgår från. Vi hade varit helt andra än dem vi är, kanske inte ens levt i en demokrati. Men låtsas som om allt är som vanligt. Den 25 december föds ett speciellt barn som några säger har kommit för att rädda världen – mitt i klimatkrisen.
Julen har allt de progressiva hatar
Julfirandet får ett extra lager charm av att den innehåller så många element av vad progressiva tycker illa om: kapitalism, traditioner långt bortom det offentligas kontroll, och dessutom en hel del kött och alkohol.