Statligt ägda Samhall AB har två oförenliga uppdrag. Företaget ska både använda statliga medel för att kunna anställa vissa utsatta människor, och konkurrera om uppdrag med andra företag på marknaden. Samhall ska försöka vara precis som privata företag, men dess blotta närvaro innebär att marknaden rubbas.
Det är inte ovanligt att träffa på personer som vurmar för individuell frihet i alla möjliga former, men som samtidigt kritiserar marknadsekonomin. Varför ska det vara så svårt att förstå att rätten att fritt byta varor och tjänster på en marknad är en lika självklar frihetsfråga som rätten att utöva sin religion eller älska vem man vill?
Politikerna borde på sin höjd skydda befintliga hyresgäster mot oskäliga hyreshöjningar och vräkning. Det finns inga skäl att reglera hyran för nya hyresgäster, skriver Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsrätt.
Denna sommar varnas det återigen för vattenbrist. Det bästa sättet att hushålla med en knapp resurs är att höja priset, men lagen sätter stopp. Reglerna bör ändras så att kommunerna får höja vattentaxan i en bristsituation, skriver Jacob Lundberg.
Trots att den progressiva agendan endast omfattas av en liten men högröstad grupp i samhället verkar många företag tro att det är viktigare att tillfredsställa denna än sina kunder. Det är hög tid att företagen börjar bry sig mindre om mediedrev och mer om kundunderlaget.
Sverige slänger miljarder skattekronor i sjön varje år. Jason Potts, professor i nationalekonomi och en av världens främsta experter på innovationspolitik, menar att de 30 miljarder regeringen lägger på företagsstöd är rent slöseri. Den bästa innovationspolitiken är en fungerande marknadsekonomi.
Januariöverenskommelsen utlovar fri hyressättning i nyproduktion, men det räcker inte. Om inte priserna i det befintliga beståndet också åtgärdas är risken att fri hyressättning avfärdas som ett misslyckande utan att ha prövats i verkligheten, skriver Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsvetenskap.
Låt inte teknokrater och skatteromantiker styra över hur stor andel av medborgarnas pengar staten har att röra sig med. Nästa skattereform bör utgå från frihetliga principer. Till exempel bör det införas krav på kvalificerad majoritet vid beslut om skatter.
Entreprenörer och byråkrater lever i skilda världar. Medan entreprenören drivs av viljan att experimentera drivs byråkraten av en önskan att göra rätt. En alltför omfattande och stelbent byråkrati kan ha en förödande effekt på företagandet och innovationskraften. Vad det kostar samhället i längden i form av verksamheter som aldrig kommer till stånd är svårt att överskatta.
Svenska kronan har tappat stort i värde under de senaste fem åren och varken finanspolitiken eller penningpolitiken verkar kunna stödja en stabil växelkurs över tid. Verktygen finns helt enkelt inte i en osäker politisk miljö med obefintlig inflation och negativ ränta. Svenskarna har blivit relativt betydligt fattigare och risken är uppenbar att golvet går ur kronan när nästa lågkonjunktur eller kris slår till. Varför pratar ingen om det?
Oavsett om blockkedjetekniken används av riksbanker eller i privata valutor är en bankrevolution på väg. Med tanke på hur banksystemet ser ut i dag behöver det inte vara något dåligt.
Sveriges bankmarknad har länge dominerats av fyra storbanker. En ökad konkurrens skulle gynna både konsumenterna och den finansiella stabiliteten. Till exempel kan man göra det skattefritt att flytta sitt fondsparande mellan banker, skriver Alexandra Rojas, nationalekonomistudent vid Lunds universitet.
Entreprenörer både formar och speglar samhället de verkar i. I veckans avsnitt berättar författaren Anders Johnson om de succéer, misslyckanden och fascinerande människoöden som har bidragit till att forma dagens Sverige.
Marknadsekonomin samordnar miljontals personers agerande utan centralplanering. Nyligen var det 60 år sedan den kända artikeln publicerades där Leonard E Read illustrerade marknadsekonomins värde med tillverkningen av en enkel penna.
Planerar du att bli diktator eller drogbaron? Då kanske nationalekonomi är något för dig. Det finns en växande kategori böcker som förklarar nationalekonomi för en bredare publik. Här ger John Norell, som driver Instagramkontot Econbooks, sina sju bästa julklappstips.
Arbetstempot i samhället tycks öka hela tiden. Kan det vara så att industrialiseringen och standardiseringen av arbetsuppgifter nu på allvar nått oss som arbetar i traditionella tjänstemannayrken? Att vi nu på bredden upplever följderna av produktivitetsökningen som nådde industrin redan på 1800-talet? Vad innebär det för synen på arbetet ur ett klassiskt liberalt perspektiv?
I juletider talar många kritiskt om överkonsumtion, men faktum är att väldigt få överkonsumerar i ordets verkliga mening – och det är tack vare marknadsekonomin. Utan priser som speglar en varas verkliga värde hade varje julshoppare riskerat att ruinera sig utan att ens veta om det.
Att stjäla något fysiskt är riskabelt, men för en kapitalstark patenttjuv är stöld snarare lönsamt. Uppfinnare som får sin uppfinning stulen måste själva stämma tjuven, något de långt ifrån alltid har råd med. Patenträtten är för svag för att skydda uppfinnares äganderätt, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.
I libertarianska kretsar är det populärt att ifrågasätta immateriella rättigheter, som patent och upphovsrätt. Det tyder på bristande förståelse för hur välstånd skapas. I själva verket var det immateriella rättigheter som gav oss såväl Europas industriella renässans, den vetenskapliga revolutionen och det moderna kunskapssamhället, skriver Nima Sanandaji.
Landstingen är inte lämpade att sköta sjukvården. Administrationsbördan och kostnaden för byråkratin är bara en del av problemet; därtill kommer politiker utan expertkunskaper om vård som i stället driver politiskt korrekta krav på policyproduktion och värdegrundstänk. Såväl landstingen som SKL borde läggas ned för vårdens bästa, skriver Torsten Sandström, professor emeritus i civilrätt vid Lunds universitet.