Etableringsjobben är inte ännu en lönesubvention, tvärtom finns det avgörande skillnader.Till skillnad från de stödformer och subventioner som idag finns på arbetsmarknaden, så har etableringsjobben utformats mellan parterna på arbetsmarknaden, skriver Peter Jeppson, vice Vd i Svenskt Näringsliv, tillsammans med Stefan Koskinen från Almega och Anders Weihe från Teknikföretagen.
När Finland låter sina medborgare köpa starköl i mataffären springer Sverige med kritik till EU, av omsorg för den finska folkhälsan. Men den finska folkhälsan är finländarnas egen angelägenhet, och EU ska inte fungera som klagoforum för förbudsivrare.
50 ÅR SEDAN 1968. Sveriges utrikespolitiska självbild går att spåra tillbaka till 68-rörelsen. Olof Palmes, Socialdemokraternas och Sveriges stöd till FNL skapade vår uppfattning om oss själva som internationella vägvisare – trots att den sida vi stödde i Vietnamkriget resulterade i en kommunistisk diktatur. Claes Arvidsson skriver om hur Vietnam fortfarande präglar svensk utrikespolitik 50 år senare.
Vi har gjort flera uppmärksammade Facebookfilmer om det svenska skattesystemet. Här har vi samlat dem alla.
Miljözoner och gator med dubbdäcksförbud kommer vare sig att rädda planeten eller göra luften renare att andas. Marknaden och teknikutvecklingen driver på för miljövänligare och hälsosammare trafik, samtidigt som politiker och opinionsbildare kämpar för att inskränka vår frihet.
De nylanserade etableringsjobben är bara ännu en lönesubvention. Arbetsgivarsidan är grundlurad och det är bara att gratulera LO och regeringen, skriver Siri Steijer.
Arbetsförmedlingens planer på att anlita ”influencers” för att stärka sitt varumärke visar hur verklighetsfrämmande myndigheten har blivit. Den borde stärka sitt varumärke genom att sköta sitt uppdrag i stället. Arbetsförmedlingen är så dålig på att förmedla arbeten att den behöver avvecklas, skriver Naod Habtemichael, ordförandekandidat för Centerstudenter.
Sverige befinner sig i en förvaltningskris. Migrationschocken har gjort det uppenbart att den svenska välfärdsstaten har svällt över sina bräddar. Politikerna kan inte längre ha kontroll över alla regleringar. Det enda sättet att hantera krisen är för välfärdsstaten att backa, och för allmänheten att acceptera ett mindre reglerat – och mindre förutsägbart – liv, skriver Jakob Heidbrink.
I denna rapport ges en översiktlig bild av Timbros verksamhet under 2017 med särskilt fokus på våra prioriterade programområden. Rapporten finns tillgänglig som pdf.
När statsministern eller andra politiker vill garantera vår trygghet finns det anledning att vara misstänksam. Det sker alltid på bekostnad av någon annan som utgör hotet: främlingen, åsiktsmotståndaren, visselblåsaren. Drömmen om garanterad trygghet etablerar rädslans kultur. Kriget mot terrorismen är inte värt våra grundläggande friheter.
Trots att politiker av alla färger säger sig bekämpa vårdköerna finns de kvar. Johan Ingerö skriver om risken för växande köer i framtiden.
Kristdemokraterna är i en djup kris. Väljarstödet är tillbaka på 1980-talets nivåer. Paradoxen är att detta sker samtidigt som etiska och religiösa frågor tar större plats än någonsin tidigare i svensk debatt. Ska KD åter bli relevanta är det dessa frågor man behöver söka strid i, skriver Andreas Johansson Heinö.
Brexit blir så dåligt att Storbritannien måste få ändra sig, skriver Liberal Democrats tidigare partiledare Nick Clegg i en ny bok. Det är en övertygande kampskrift för EU-vänliga liberaler, men för att övertyga den ljummet intresserade mittenväljaren krävs mer, skriver Mikaela Hellman.
DEBATT OM FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. När Siri Steijer vill spara pengar på föräldraförsäkringen glömmer hon bort viktiga värden, såsom familjen, menar Caroline Szyber (KD), ordförande i civilutskottet. Siri Steijer svarar att det bästa sättet att värna familjernas ställning mot staten är att sänka deras skatter.
Populism is on the rise, especially in Europe. Determining the causes is of crucial political importance. Some claim that ”neoliberal” policies such as deregulation and free trade have contributed to…
Det är inte traditionella handelshinder som förklarar varför världshandelns återhämtning har varit svag sedan finanskrisen. I stället beror det på indirekt protektionism – regler, särkrav och standards som hämmar konkurrensen. Problemen kan motsvara en importtull på 15 procent av försäljningspriset, menar analytikerna Magnus Wiberg och Fabian Wallen i denna rapport.