När nationalekonomen Joakim Ruist satte tystnadsrekord i TV var det på grund av samma sorts frågor som media länge ställt till den som forskat om invandringens kostnader. Nu verkar dock till och med DN ha börjat tänka om – även om mer behövs, skriver David Eberhard.
Hynek Pallas bidrar till den utveckling han oroas av när han tar sig an migrationens tema i en ny essäsamling.
Ivar Arpi, ledarskribent vid SvD, gästar Smedjanpodden för ett samtal om identitetspolitik och genusvetenskap. Varför är genusvetenskapens ställning i Sverige starkare än i andra jämförbara länder? Varför är det fel att sänka fyskraven för kvinnliga brandmän och varför ska man inte bry sig om mikroaggressioner?
Medelklassen kvävde popkulturen, skriver Martin Aagård och Natalia Kazmierska i en ny bok. I själva verket var det dock inte småborgerlighet och medelklassvärderingar som fick finkulturen att äta upp populärkulturen, utan den reflexmässiga progressivismen.
När borgerliga företrädare blir mer upprörda över bengaler på fotbollsläktarna än över brinnande bilar i förorten beror det på vad som på samma gång är borgerlighetens styrka och svaghet: präktigheten. Samma skötsamhetsmoral som borgerliga frihetsideal vilar på riskerar att slå över i präktighet och intolerans gentemot dem som tänjer på ramarna.
Ännu en arbetskraftsinvandrare utvisas för att hans lön var några kronor för låg för fackets smak. Någonting är fel på ett land som utvisar personer som har jobb, men välkomnar dem som redan fått utvisningsbeslut.
Att avskaffa kontanterna gör samhället sårbarare och medborgarna skyddslösa. Frågan om kontantekonomin handlar inte om att inte ha något att dölja. Det är en helt avgörande fråga för individers integritet och samhällets motståndskraft och beredskap.
DEBATT. Regeringens giriga ekonomiska politik lyckas med konststycket att både göra skattebetalarna och staten fattigare. Sverige behöver sänkta marginalskatter och ett höjt grundavdrag, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt, ordförande respektive arbetsmarknadspolitisk talesperson för KDU.
Svenska Kyrkan är genomsyrad av radikala vänsteridéer, ända upp till ärkebiskopen. Ingen samhällsinstitution har påverkats lika genomgående av 68-rörelsens idéer och värderingar som kyrkan, skriver Annika Borg.
Handelspolitik är sällan en het valfråga, men den här gången behöver handelsfrågorna uppmärksamhet. Ska Sverige fortsätta vara en framgångsrik handelsnation kan vi inte passivt låta den internationella utvecklingen mot handelskrig, bojkottar och tullar rulla vidare.
Avskaffa semesterlagen, privatisera föräldraförsäkringen och lägg ned arbetsförmedlingen! I detta avsnitt gästas Smedjanpodden av Siri Steijer, ansvarig för arbetsmarknadspolitiska frågor vid Timbro. Hur lyckas hon ständigt reta gallfeber på vänstern? Vems var egentligen hunden hon poserade med i reportaget i Arbetet? Varför vill hon avskaffa semesterlagen och hatar hon verkligen barn?
Sverige har gått från ett relativt homogent till ett väldigt heterogent land, och övergången har varit skakig. I en ny bok beskriver Lars Åberg Sveriges integrationsproblem och skådar den humanitära stormakten i sömmarna.
På ett studentflak hängde några studenter en banderoll som driver med #Metoo-kampanjen, och såväl kvällstidningarna som rektorn reagerade som om himlen rasat ned över dem. Sverige skulle må bra av en lite mer avslappnad attityd till skämt.
Plastavfall i världshaven är ett växande problem. Ny forskning visar att upp till 95 procent av avfallet kommer från endast tio flodsystem i Afrika och Asien. I stället för en miljöpolitik som syftar till att döva det egna dåliga samvetet bör insatser riktas dit där problemen är som störst. Det betyder dock inte att vi kan svära oss fria från ansvar för miljön i vår omgivning.
Den andefattiga svenska nationaldagsfirandet är ett bevis på att känslan av gemenskap inte kan tvingas fram på politisk väg. Därför är det naivt att tro att den språkliga, kulturella och historiska gemenskapen skall kunna ersättas av en framtvingad kärlek till politiska institutioner och dokument. Precis som i historien står i dag statsanhängare och centraliseringsivrare mot den spontana ordningens och de frivilliga gemenskapernas förespråkare.
Grattis på grundlagsdagen, Danmark. På två viktiga punkter har vårt sydvästliga grannland lyckats bättre än Sverige: yttrandefriheten, och borgerligheten. Men ännu finns det tid att lära av det danska exemplet.
I händelse av krig förväntas svenskar bjuda motstånd till sista blodsdroppen. Faktum är att svenska staten inte ens kan kapitulera. Varje meddelande av sådan karaktär är nämligen att betrakta som falsk, enligt statens egen information till medborgarna. Detta oerhörda budskap har nyligen nått de flesta svenska hem i en liten informationsbroschyr.
Högljudda kritiker till höger försöker förneka att miljöproblemen finns. Delar av miljörörelsen vill inte höra talas om att miljöproblemen går att lösa. Ekomodernismen tar tvärtom avstamp i att industrialisering varit bra och att mänskligheten – hjälpt av vetenskap, teknik och klok politik – kan åstadkomma radikal förbättring, också för planeten och dess ekosystem.
Medan svenska journalister spanade efter Horace Engdahl i Gamla stan, talade han i Köpenhamn om den seriösa litteraturkritikens alltmer marginaliserade roll i ett kulturklimat där politiska ambitioner och slagord ställt sig i vägen för mer djuplodande diskussioner om estetiskt värde.
Den här veckan har Smedjans redaktion varit i Danmark och studerat konst, hygge och yttrandefrihet. Därför publiceras veckans avsnitt något senare än vanligt, men det kompenseras av att det är vårt längsta avsnitt hittills, så håll till godo: