Medan identitetsvänstern utnyttjar filmer och serier maximalt för att sprida sitt budskap krymper andelen kultur som är fri från politiska ställningstaganden. Karaktärer byter kön för att uppnå representativitetsmål och filmrecensioner lägger mer vikt vid andelen kvinnor än filmens kvalitet. Det är en svår utveckling att bemöta för den som vill avnjuta sina serier utan identitetspolitisk glasyr.
Nu pratas det om vuxen politik. Men integrationsplikt och andra exempel på hårdare krav är bara ytterligare exempel på hur medborgare behandlas som barn. Hur vore det om vi låter människor ta ett större eget ansvar?
Fredrik Evers briljerar i dramatiseringen av Michel Houellebecqs roman Underkastelse på Göteborgs stadsteater. Det är en skildring av ett Frankrike som styrs av ett islamistiskt parti, i vad som av författaren beskrivs som Europas självmord. Johan Lundberg har sett pjäsen och tvivlar på att den hade satts upp, eller att boken ens givits ut, om den skrivits av en svensk författare.
Rättegången mot terroristen på Drottninggatan pågår för fullt. Terrorexperten Magnus Ranstorp varnar för nya dåd nu när svenska IS-anhängare är på väg hem från sin mordräd i Mellanöstern. Och utrikesminister Margot Wallström tar krafttag mot den kvinnliga underrepresentationen på Wikipedia.
I Sverige talar vi om klassresor som en kulturell utveckling, men för dem som försöker genomföra en klassresa är motivationen ekonomisk. Det måste få vara okej att anstränga sig av rent materiella skäl – och Sverige måste vara ett land där det är möjligt för den som anstränger sig att bli rik, skriver Benjamin Dousa, ordförande för MUF.
Vad hade ärkekapitalisten Ingvar Kamprad gemensamt med en revolutionär brittisk 1800-talsmarxist? Dagens vänster har mycket att lära av mannen som designade överklassens tapeter.
Ofta presenteras teknisk kompetens som motorn bakom internationell framgång. I själva verket räcker det inte. De kreativa yrkena är nödvändiga för att en stad eller ett land ska kunna bli ett ekonomiskt och kulturellt centrum, skriver Nima Sanandaji.
I morgon presenterar LO sin årliga rapport "Makteliten". Fackförbundet fokuserar som vanligt på inkomstklyftorna mellan höga chefer och industriarbetare, men bortser från klyftan mellan dem som har jobb och den stora gruppen lågutbildade utrikes födda som står utanför arbetsmarknaden. Vad är det egentligen LO vill bekämpa: Rikedom eller fattigdom?
Kulturpolitiken har blivit en angelägenhet för de närmast sörjande. Den ambitiösa ansatsen att ordna en rikstäckande mässa för den kulturpolitiska sektorn i form av Folk och kultur i Eskilstuna satte fingret på några av kulturpolitikens centrala problem. Regionaliseringen har skapat en svällande byråkratisk överbyggnad som inte engagerar andra än de som arbetar i den.
Billiga, subventionerade lägenheter reserverade för ekonomiskt utsatta är på väg att bli verklighet i Sverige. Alla tecken pekar på att offren för den nya bostadspolitiken blir medelklassen.
50 ÅR SEDAN 1968. Sedan 68-vänstern etablerades har den kommit att utöva starkt inflytande på tidningarnas kultursidor. En av de centrala idéer som kommit att prägla dem, är att den stora världspolitiska skiljelinjen inte går mellan demokrati och diktatur utan mellan västvärlden och resten av världen.
Även om dagens Vänsterparti delvis distanserat sig från sitt totalitära förflutna visar såväl symbolspråket som de framlagda förslagen vid kongressen på att partiet inte är ett parti som andra. Att identitetspolitikerna segrade över partiledningens linje säger också något om de interna konflikter som sliter sönder partiet.
Äntligen rör det på sig i valhemlighetsfrågan. Det svenska systemet har länge gjort det för enkelt att dra slutsatser om hur andra röstar, och för svårt att värja sig mot insyn i röstningsförfarandet. Nu är en förbättring inom synhåll, men först efter valet.
Extratjänsterna – helsubventionerade anställningar i offentlig sektor – beskrevs som en framgång. I själva verket visar de sig ha gynnat personer med minst gymnasial utbildning snarare än dem längst från arbetsmarknaden. Trots det har regeringen nu avsatt en halv miljard kronor för att muta kommuner att införa ännu fler extratjänster.
Jan Guillou har skrivit skönlitteratur om 1968. Det är en hyllning till det förgångna, ett starkt fokus på klassmarkörer, och en slutsats som inte alls följer ur premisserna. Som alltid när dåtiden kommer för tätt inpå i en historisk roman, skaver de konstnärliga friheterna snarare än att stimulera fantasin.
Livepodd på NK med aktuella författare.
Välkommen på en eftermiddag med seminarium om Erik Gustaf Geijers arv, hans huvudsakliga teman och diskussion hans relevans, i sin egen tid och vår tid 15 mars 13–16 på Uppsala universitet.
I takt med att den muslimska minoriteten växer i Sverige finns det skäl att studera islams politiska uttryck. I Bosnien, som har en muslimsk majoritetsbefolkning, är gränserna mellan religion och politik uppluckrade och Muslimska brödraskapet utövar reellt politiskt inflytande. Kjell Magnusson analyserar islamistiska idéers framväxt och betydelse i Bosnien och Hercegovina.
I jakten på nya reservat hinner Naturvårdsverket inte med att värna om de gamla. Samtidigt som skyddsambitionerna ständigt höjs och staten tar över alltmer kontroll från markägarna, förmår det offentliga inte ta hand om den mark det redan lagt under sig. Det är naturvård som bedrivs på kredit.
Skolinspektionen har granskat förskolans arbete med jämställdhet. Bland annat visar det sig att personalen inte är tillräckligt bra på att styra den fria (?) leken i en genuspedagogisk riktning. Det talas om att skapa möjligheter för barnen, men mellan raderna tonar en auktoritär brist på respekt för den fria viljan fram.