Är ceremonier stärkande för integrationen? Kan politik bygga gemenskap i ett land utan att kränka människors personliga frihet? Stefan Olsson, fil dr i statsvetenskap, menar att det går att förstärka den svenska identiteten utan att flörta med exkluderande nationalism.
I går utlyste Theresa May extraval i Storbritannien. Den 8 juni går britterna till valurnorna. Premiärministern betraktar varje röst på det konservativa partiet – och det kommer att bli många – som ett starkare mandat för Brexit-linjen. Hon glömmer att en röst på Tories lika gärna kan vara en röst mot de andra partierna, som tummen upp för henne själv.
Liberalismen är ingen religiös förkunnelse. Det går utmärkt att vara liberal och ateist, precis som det går utmärkt att vara liberal och gudstroende. Men när liberala debattörer under påsken härleder sitt häcklande av kristendomen till sin politiska övertygelse tycks de ha förvandlat ideologin till religion.
I dag presenterade regeringen tillsammans med Vänsterpartiet sin vårbudget. Smedjan har ställt fem snabba frågor till Timbros tillträdande chefsekonom, doktoranden i nationalekonomi Jacob Lundberg, om vad budgeten innebär för Sverige, och vad som händer nu.
Den mångkulturella idén – tanken att människor ska leva med helt separata kulturer vid sidan av varandra – är en idé utan stöd i verkligt mänskligt beteende. Det är fel att tro att människor inte vill ha en gemensam kultur och gemensam identitet. Till slut kommer människor i vårt land att hitta någon form av ny gemenskap alldeles oavsett vad någon politiker gör, skriver Stefan Olsson, aktuell med essän ”Det nya folkhemmet”.
Varför sker egentligen radikalisering och vad kan vi göra åt det? Ulf Öfverberg träffade Rik Coolsaet, en av Europas ledande forskare om radikalisering och terrorism, för att tala om terror, radikalisering och integration.
Hur kommer det sig att Olof Lagercrantz samröre med antisemiten och förintelseförnekaren Ahmed Rami inte tycks påverka bilden av honom som en rättskaffens humanist? Hur kommer det sig att Ola Larsmo, som annars brukar varna för hur nazismen breder ut sig i Sverige, så obesvärat tar emot DN:s pris Lagercrantzen?
Socialdemokraterna byter åsikt lika ofta som en steppdansare byter fot, och stora delar av det offentliga Sverige dansar med i (S)vängarna. Det man fördömer ena månaden blir plötsligt politik månaden efter. Trots att socialdemokraternas långa maktinnehav är brutet, verkar partiet ha behållit problemformuleringsprivilegiet.
Det franska presidentvalet ser ut att bli en framgång inte bara för höger- utan också för vänsterpopulism. Andreas Johansson Heinö skriver om Jean-Luc Mélenchon, en vänsterextrem kandidat som just nu ligger trea i mätningarna, strax bakom Marine Le Pen och Emmanuel Macron.
Johan Lundberg har varit i Göteborg och sett den omdebatterade pjäsen ”Jihadisten”. Han fann en pjäs med ambitioner, men som reproducerar en vanlig, felaktig föreställning: Att extrema rörelser i första hand skulle vara en konsekvens av orättvisor i västvärlden.
Tilliten i ett samhälle är livsviktig. När Polismyndigheten uppmanar medborgarna att inte stanna när de ser en bil vid vägkanten och någon som vinkar att de behöver hjälp, undergrävs inte bara tilltron till rättsstaten utan också tilliten medborgare emellan.
I torsdags (6/4) dömdes Mälardalens högskola att betala 85 460 kronor plus ränta till en före detta student. Orsaken: utbildningen var så dålig att den inte var värd pengarna hon betalat. De flesta betalar dock inte ur egen ficka för sin utbildning. Hur ska de kunna ställa kvalitetskrav och, om kraven inte möts, få kompensation?
FREDRIK SEGERFELDT GRANSKAR VÄNSTERN DEL 5. Artikelserien väckte reaktioner redan innan den första texten hade publicerats. Fredrik Segerfeldt sammanfattar reaktionerna på sin artikelserie och skriver om en kultur- och mediesektor där tunga företrädare alltjämt blundar för eller förminskar vänstervåldet.
För de flesta av oss kommer livet att fortsätta mer eller mindre som vanligt efter terrordådet på Drottninggatan. För dem som dödats eller skadats för livet är slaget över. Nu är det upp till oss alla att se till att det inte händer igen. ”Keep calm and carry on” innebär mer än att bara fortsätta som om ingenting hade hänt.
Nyligen överlämnade Spellicensutredningen sitt betänkande till civilminister Ardalan Shekarabi. Syftet är att komma till rätta med problematiska aspekter av Sveriges lagstiftning för hasardspel, men utredningens förslag riskerar att skada användarnas integritet.
Bara sex procent av dem som genomgår det statliga etableringsprogrammet får jobb. Resten fastnar i Arbetsförmedlingens evighetsloop, men trots fiaskot vill nu regeringen låsa fast etableringsuppdraget i Arbetsförmedlingen. Det är att göra problemen permanenta, när det som egentligen behövs är ett inkluderande samhälle.
De senaste åren har frågor som rör religion och värderingar blivit allt viktigare. Samtidigt har det parti som bildades för att driva just sådana frågor ett allt svagare stöd. Om Kristdemokraterna ska ha en framtid i svensk politik måste de ta strid för sina grundläggande värderingar, skriver Andreas Johansson Heinö.
Tino Sanandajis bok Massutmaning har fått ett massivt genomslag. Ett gediget researcharbete ligger bakom, men författaren avfärdar ett antal viktiga faktorer bakom integrationsproblemen på arbetsmarknaden alltför lättvindigt, skriver Henrik Malm Lindberg, docent i ekonomisk historia.
Folkhälsominister Gabriel Wikström tycker att läskskatt skulle kunna vara en bra idé för Sverige. Tvärtom är det en usel idé. Punktskatter tenderar att få alla möjliga konsekvenser utom de avsedda – som så ofta när politiker försöker bestämma över hur vi ska spendera våra pengar.
Rapportförfattaren Alen Musaefendic resonerar i den här rapporten om varför unga muslimers politiska preferenser ligger till vänster. I rapporten lyfts flera möjliga faktorer fram och ett förslag stakas ut för att borgerligheten ska tala till en allt viktigare väljargrupp på ett framgångsrikt sätt. Det är nämligen de borgerliga partierna som stått för liberala reformer som kan locka muslimer i Sverige.