Det behövs fler vägar in till högre utbildning, företag och organisationer som strävar efter att ”spegla samhället” bidrar alla till att göra det lite mer orättvist, och regeringen når nya populistiska höjder med sina utspel i vapenfrågan.
Liberala Studenter vill minska mäns chanser att läsa vidare trots att män redan är underrepresenterade vid universiteten. Det är ännu ett tecken på att många feminister inte alls strävar efter jämställdhet, utan efter att flytta fram kvinnors positioner.
Det är inget konstigt att byta åsikt. Men att först svartmåla personer av en annan uppfattning, och sedan plötsligt själv byta uppfattning utan att någonsin motivera det eller be om ursäkt, är djupt ohederligt. Framför allt om man är förtroendevald.
Lägre bidrag och lägre skatter på arbete leder till fler i arbete. Det finns det gott om forskningsstöd för. Även om jobbskatteavdraget i sig är svårt att utvärdera pekar erfarenheter från andra länder på att 100 000–150 000 fler är i jobb i Sverige tack vare avdraget.
Det svenska skolsystemet är för slappt och för auktoritärt på samma gång. Igen utbildning passar för alla och strävan efter likriktning riskerar att skapa ett system som inte passar för någon. Sverige skulle behöva fler vägar till kunskap och bildning, inte färre. Att ersätta skolplikten med läroplikt vore ett steg i rätt riktning.
Det politiska minnet är kort. I dag finns ingen vettig människa som beklagar det politiska jordskred som inträffade 1989. Men 1989 var det annorlunda. Fram till dess bedrevs kulturkriget som inletts 1968 ensidigt från det öppna samhällets motståndare. I dag är 1989 års idéer hotade på nytt.
Det har länge funnits en obenägenhet att lyssna på människor i förorten. Anledningen står till stor del att finna i den postkoloniala forskning där man tagit på sig rollen av att föra de förtrycktas talan.
Två saker sticker ut i Peter Esaiassons nya bok ”Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro): det relativt höga förtroendet för myndigheterna och det välmenande föreningslivets utanförskap.
Har världen blivit tryggare eller otryggare? Ska man behandla terrorister som fiendesoldater eller som gängkriminella? Fungerar massövervakning i terrorbekämpningssyfte? Smedjanpodden får besök av terrorforskaren Magnus Ranstorp.
Att behålla tung industri i Sverige är en av de effektivaste klimatåtgärderna. Svensk export av industriprodukter förhindrar lika stor mängd utsläpp i andra länder som vi svenskar faktiskt släpper ut. Dyra miljöregler motarbetar i praktiken vårt främsta miljöpolitiska verktyg.
Marginalskatten på höginkomsttagare sjunker från 76 till 73 procent när värnskatten avskaffas. I en ny rapport visar vår chefsekonom Jacob Lundberg att Sverige även framöver kommer att ha en av världens högsta marginalskatter.
Sverige har även utan värnskatt en av världens högsta marginalskatter på höga inkomster. Jacob Lundberg presenterar en unik jämförelse som visar på den begränsade betydelsen av värnskattens borttagande.
Trots att Sverige inte drabbats av vare sig krig, en naturkatastrof eller en epidemi lamslås sjukvården i fem regioner av materielbrist. De ansvariga politikerna kan inte skylla ifrån sig på leverantören: det är regionerna själva som bär det yttersta ansvaret för krisen.
Att tjänstemännen blir allt färre medan aktivisterna tar allt större plats är ett demokratiskt problem. Tekniken erbjuder dock en möjlig lösning. Automatiseringen av offentlig sektor kan användas till att avväpna aktivisterna och återupprätta tjänstemannaidealet.
I dag talas det om ett ”konservativt block” i svensk politik, men precis som liberalismen rymmer konservatismen flera olika inriktningar. Under den konservativa etiketten finns en djup klyfta mellan olika konservativa idétraditioner med helt olika synsätt på statens roll. Att de konservativa partierna kan betraktas som ett block är allt annat än självklart.
Med januariöverenskommelsen har Sverige fått en regering som inte vill, stödpartier som inte kan och en opposition som inte får. Krisen i Arbetsförmedlingen det tydligaste exemplet.
Vad är det som får kommunala byggprojekt att ständigt överskrida sin budget? Varför införs EU:s vapendirektiv trots att det inte verkar finnas några fördelar med det? Smedjans redaktörer talar med Erik Lakomaa, forskare och ekonomihistoriker.
Irland är nyckeln till Brexit. Det går inte att samtidigt lämna den inre marknaden, ha en öppen gräns på Irland och undvika gränskontroller mellan Nordirland och resten av Storbritannien. Konflikten mellan dessa mål förklarar Toryregeringens Brexitdilemma.
I identitetspolitikens tidevarv har alla möjliga samhällsaktörer fått för sig att de behöver ”spegla samhället” genom att anställa en viss andel kvinnor och minoriteter. Kanske tror de att de gör något bra, kanske låtsas de bara, men genom att snedvrida konkurrensen bidrar de i själva verket alla till att göra världen mindre rättvis.
DEBATT. Den svenska representativa demokratin är inte slutpunkten för demokratins utveckling. Folkomröstningar är en form av medborgerligt beslutsfattande som kan komplettera systemet och hjälpa det att bättre tillgodose medborgarnas behov, skriver Daniel Nordenström, Direktdemokraterna.