Svend Dahl är chefredaktör på Smedjan. Han är fil dr i statsvetenskap och tidigare chef för Liberala Nyhetsbyrån.
Paniken spred sig snabbare än viruset
Det är dags att ifrågasätta rimligheten i riskbedömningarna och de långtgående frihetsinskränkningar som genomförts med hänvisning till coronapandemin, skriver Smedjans chefredaktör Svend Dahl.
Liberalerna hör hemma till höger
Enligt opinionsmätningarna riskerar Liberalerna att åka ur riksdagen vid nästa val. Smedjans chefredaktör Svend Dahl reder ut bakgrunden till den liberala krisen och beskriver ett parti där den interna kulturen blivit allt mer destruktiv och där de partiaktivas självbild går på tvärs mot väljarnas bild av partiet.
129: Kan man lita på Socialdemokraterna?
På onsdagsmorgonen kom beskedet att arbetsmarknadens parter återupptar las-förhandlingarna. Men arbetsrätten lär fortsätta att vara en av mandatperiodens stora konfliktfrågor.
Storstadsproblemet riskerar att kosta Moderaterna makten
Moderaterna håller på att förvandlas till ett småstads- och landsbygdsparti. Smedjans chefredaktör Svend Dahl reste till Mariestad, som på några få val förvandlats till ett av Moderaternas starkaste fästen. Men har ett parti som leder borgerligheten och gör anspråk på statsministerposten verkligen råd att ignorera storstadsväljarna?
128: Vad krävs för ett regeringsskifte?
En majoritet av väljarna vill se ett regeringsskifte. Men för att lyckas bilda regering måste Moderaterna samla en bredare väljarkoalition än idag, konstaterar David Ahlin, kommunikationsrådgivare och opinionsanalytiker, i ett samtal med Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen.
125: ”Arbetslinjen gick förlorad i migrationen”
”Migrationsfrågan kokar nu ner till en höger–vänster-fråga om bidragssystem och arbetsmarknad”, säger Svend Dahl i veckans avsnitt av Smedjanpodden med Oliver Rosengren, Romina Pourmokhtari och Catarina Kärkkäinen.
Alla vägar bär till thaikiosken
Att människor kan försörja sig själva måste vara den bärande principen för en liberal migrationspolitik. Men samtidigt som fri rörlighet blev en liberal symbolfråga gick denna grundläggande insikt förlorad. Det kan förklara varför migrationen blev ett öppet sår i svensk borgerlighet. Men i betoningen av den egna försörjningen finns också nyckeln till en väg framåt.
124: Så blir den politiska hösten
”Socialdemokraterna riskerar många LO-väljare om man låter Miljöpartiet bestämma”, säger Widar Andersson, chefredaktör på socialdemokratiska Folkbladet, i en diskussion om trygghet och integration.
123: Århundradets frihetliga skattereform
”Det finns flera saker i januariöverenskommelsens skattereform som är direkt motsatta”, säger Jacob Lundberg i veckans diskussion om skatterna och nästa skattereform, med Björn Hasselgren, Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen.
Efter virusrädslan kommer den politiska ilskan
Kanske kommer vi om några år att betrakta den politiska hanteringen av coronapandemin som en masshallucination. Den rädsla för det okända som präglade det politiska beslutsfattandet under några få avgörande dagar i mars lär få allvarliga konsekvenser under lång tid framöver.
121: En ny borgerlig reformagenda
Hur borde reformagendan för ett borgerligt regeringsalternativ inför valet 2022 se ut? Vad kan partierna lära av tidigare framgångsrika framgångsrika borgerliga regeringar och hur skiljer sig dagens samhällsproblem från de som exempelvis alliansregeringarna behövde hantera? Det diskuteras i veckans avsnitt av Smedjanpodden med Mikael Sandström, Martin Tunström, Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen.
Borgerligheten måste återupptäcka sin reformiver
Det är hög tid att hitta tillbaka den ideologiskt förankrade reformiver som under framgångsrika perioder utmärkt svensk borgerlighet. Smedjans redaktion sammanfattar lärdomarna från sommarens essäserie om hur vi går från den stora staten till det starka samhället.
115: Återupprätta nattväktarstaten
”Tänk om 10 000 fler poliser inte hjälper”, säger Per Gudmundson i veckans avsnitt om nattväktarstaten och försvaret av medborgarnas frihet och säkerhet.
113: ”Statsministern kan uppenbarligen inte läsa innantill"
Regeringen blåser upp till strid om las-utredningen. Är coronakrisen omständigheten som räddar regeringen från att bli fälld? Eller kommer de liberala stödpartierna slutligen får nog? Och vad väntar då vid valet 2022?
112: Palmemordsavsnittet
Borgerlighetens främsta privatspanare berättar allt om mordet på Olof Palme och vad som gick fel under utredningens gång. Var det dysfunktionaliteten i det socialdemokratiska maktsamhället som blev dess fall?
111: ”De intellektuella ser krisen som sitt krigstillstånd”
Staten växer och ekonomin går sämre under krisen. Går det att vända utvecklingen när pandemin är över, eller riskerar inskränkningar och socialiseringar att bli ett permanenta tillstånd?
Coronakrisen flyttar ned oss på politikens behovstrappa
För vänstern är krisen ett tillfälle att förverkliga sina idéer om större statliga grepp om ekonomin och i förlängningen inskränkningar av människors frihet. Men vilket projekt väntar för borgerligheten? Och vad är dess svar i debatten om statens uppgifter? Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen siar om framtiden och berättar om några av de kommande artiklarna på Smedjan.
Liberala lärdomar från Landskrona
I Landskrona har skolresultaten vänt tydligt uppåt, även där 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Otryggheten och gängkriminaliteten har pressats tillbaka. Hur gick det till, och vad kan en alltmer förlamad rikspolitik lära av den skånska kommunen som brottades med utanförskap och otrygghet långt innan frågorna slog igenom på nationell nivå?
Att vända utvecklingen i skolan
LANDSKRONA DEL 3. Hur vänder man resultaten i en skola där 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund? Och hur kan en redan från början brokig koalition hantera alla dessa svårigheter när den dessutom är beroende av stöd från vågmästaren Sverigedemokraterna? Den tredje och sista delen i Svend Dahls artikelserie om Landskrona handlar om stadens skolor.
Att bygga en attraktiv stad
LANDSKRONA DEL 2. Inför valet 2006 hade väljarna fått nog. Den socialdemokrati som i huvudsak styrt Landskrona sedan den allmänna rösträttens införande förpassades till oppositionsbänken. I dess ställe tillträdde en märklig koalition med Liberalerna i spetsen, Moderaterna och Miljöpartiet som koalitionsbröder och Sverigedemokraterna som vågmästare. Andra delen av Svend Dahls artikelserie om Landskrona handlar om hur den nya ledningen lämnade den gamla bostadspolitiken och påbörjade arbetet med att bygga en attraktiv och trivsam stad, med potential att locka till sig nya skattebetalare och där fler försörjer sig själva.
När fabrikerna tystnade
LANDSKRONA DEL 1. Landskrona är ett Sverige i miniatyr. Det är en traditionellt socialdemokratisk arbetarstad som ända sedan sjuttiotalets och det tidiga åttiotalets industrikris har kämpat med sin identitet. Staden har även kämpat med utanförskap, ordningsproblem och fallande skolresultat. Men det är också en stad i framkant. De debatter som nu river upp sår mellan och inom de svenska partierna dominerade Landskrona långt innan de kom att dominera rikspolitiken. Det är också en stad där den traditionella socialdemokratin har förlorat greppet.
Tankar om välfärdens framtid - Prioriteringar, legitimitet och jämlikhet
Det offentliga åtagandet behöver vara förutsägbart, tydligt och begripligt. Det kan låta enkelt i teorin - men hur gör man för att definiera det offentliga åtagandet i praktiken?
Att lära av de framgångsrika
Vi vet att framtidens förväntningar på vård och omsorg innebär ett successivt växande gap mellan krav och tillgängliga medel. Ett bidrag till att sluta det gapet är att använda givna…
Vad kan man få för 1 800 sjuksköterskor?
Under 2008 satsade de svenska landstingen sammantaget ca fyra miljarder kronor på kulturpolitik och regional utveckling. Nettokostnaden för kulturpolitik motsvarar årskostnaden för specialistsjukvården i hela Kalmar läns landsting, och nettokostnaden…
Deklarationsinformation och resereklam – Om myndigheters opinionsbildning
Inför valet 2006 pågick en omfattande diskussion kring antalet myndigheter och hur vissa myndigheter bedriver sin verksamhet. I centrum stod frågan om myndigheternas opinionsbildande verksamhet.